Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Tvister och skiljeförfaranden kommer att öka under 2023

Nyheter
Publicerad: 2023-01-12 09:06
Erik Forsin, partner och chef för Baker McKenzies tvistelösningsgrupp i Stockholm.

En stor majoritet av bolagsjuristerna tror på ett ökat antal tvister under 2023, drivet av konjunkturen i världsekonomin. Erik Forsin, partner och chef för Baker McKenzie’s tvistelösningsgrupp, uppger att en mängd tvister sannolikt kommer uppstå i kölvattnet från rekordåret på M&A-marknaden 2021.

En ny analys från Baker McKenzie visar att 82 procent av 600 seniora bolagsjurister och riskchefer från stora organisationer (årliga intäkter överstiger 500 miljoner USD) baserade i Storbritannien, USA, Singapore och Brasilien, förväntar sig att tvistevolymerna förblir oförändrade eller att det sker en ökning 2023. 

– Den huvudsakliga oron är konjunkturen i världsekonomin. Räntorna går upp och folk som har haft svårt att betala får inte lättare nu genom att kostnaderna för pengarna ökar. Dessutom har vi krig i Europa och en energikris som följer i spåren av detta, säger Erik Forsin, partner och chef för Baker McKenzies tvistelösningsgrupp i Stockholm.

Viktiga faktorer och branscher

Enligt Baker McKenzie sjätte årliga upplaga av ”The Year Ahead: Global Disputes Forecast” ser 45 procent av de tillfrågade ekonomin som det största hotet mot deras organisation när det gäller ökad exponering för tvister, medan 38 procent såg volatilitet på aktiemarknaden som en nyckelfaktor. Andra stigande hotfaktorer inkluderar konkurrensmiljön (25 procent) och geopolitiska frågor (24 procent). Bland de som hänvisade till geopolitiska frågor rörde de flesta svaren USA, Brexit och Kina, och med Ryssland långt nere på listan.

Rapporten belyser även synen på tvister inom olika branscher. 90 procent av de tillfrågade inom sektorn Industrials, Manufacturing & Transportation (IMT), 86 procent av de tillfrågade inom sektorn för finansiella institutioner och 85 procent av de tillfrågade inom konsumtionsvaror och detaljhandel (CG&R) förväntar sig att tvistevolymerna kommer att förbli oförändrade eller öka under 2023.

Vad kommer tvisterna handla om?
– Det man är mest rädd för är egentligen tvister med anknytning till cybersäkerhet och data. ESG-hänsyn är nummer två. Det är ganska brett, från mutbrott till ”modern slavery-frågor”, den typen av brister i organisationen och regelefterlevnad.

För andra året i rad toppade cybersäkerhet och data (62 procent) listan över de typer av tvister som juristerna anser utgör en risk. Den upplevda faran var föga förvånande högst i teknik-, media- och telekommunikationsbranschen (TMT), där 73 procent av de tillfrågade var oroade över sådana tvister.

När det gäller cyber-säkerhet och attacker – hur lätt är det att tvister uppstår? Det måste ju vara svårt att veta vem som står bakom attackerna?
– Man har sett en ökning av attacker i och med att detta börjat ske ”på entreprenad”. Det går att köpa cyberattacker i princip. Mindre kompetenta aktörer kan köpa en cyberattack.

Är det spårbart?
– Det är väl det som är problemet. Det är som jag förstår det ganska svårt att beivra denna typ av brott, och här kan det uppstå ganska mycket problem för företagen. Det kan exempelvis läcka ut personuppgifter och annan känslig information, vilket jag tror leder till betydande oro. Det finns ju tyvärr färska exempel, bland annat från i somras, på it-attacker som har ställt till problem för stora aktörer i Sverige. Det leder naturligtvis främst till brottmål om det går att beivra i Sverige, men organisationerna är utöver driftsstopp även rädda för läckage av information som kan leda till skada för organisationen som drabbas av angreppet.

ESG-tvister

I rapporten framgår även att 58 procent av de tillfrågade juristerna anser att ESG-tvister var en risk för deras organisationer det kommande året.

– När det gäller miljöområdet ser vi det s.k. Aurora-målet som ett svenskt exempel där staten har blivit stämd. Det finns som bekant även exempel från Nederländerna och Frankrike där bolag blivit stämda av NGO:er (icke-statlig organisationer reds. anmärkning) som har synpunkter på organisationerna ur ett miljöperspektiv. Den typen av tvister får ses som en risk framför allt för bolag med stora fossila fotavtryck.

Globalt genomfördes rekordstora volymer M&A-affärer 2021, utlösta av låga lånekostnader och höga värderingar efter covid-19-pandemin. Ett stort antal affärer genomfördes i snabb takt. Marknaden kyldes sedan snabbt av under 2022. Enligt rapporten är den sannolika konsekvensen att vi kommer att se en ökning av tvister efter M&A-transaktionerna, särskilt när köpare försöker ta igen värderingsgap.

– Min spaning är att det är den stora mängden företagsförvärv som vi har haft under 2021 i Sverige som kommer driva de stora volymerna av tvister, och inte ESG-frågor, säger Erik Forsin.

– Givet den stora transaktionsvolymen och att vi snabbt har kommit in i ett ekonomiskt klimat med en begynnande lågkonjunktur så kommer tvisterna relaterade till de här företagsförvärven att öka. 

Vad kommer dessa tvister handla om?
– Det kommer att utgå från hur avtalen ser ut och de typiska sakerna som förekommer i denna typ av avtal. Man kan komma överens om prisjusteringar och sedan tvista om tilläggsköpeskillingar kopplade till verksamhetens utveckling och om man uppfyller vissa mål eller inte. 

I lågkonjunkturen ser säljare minskade möjligheter till att tilläggsköpeskilingar aktualiseras och köpare ser lägre avkastning än vad man väntat. 

– Garantier och utfästelser som har lämnats i avtalen är en annan vanlig sak att tvista om. Ofta lämnas garantier eller skadelöshetsförbindelser som leder till tvister. Det kan också, beroende på jurisdiktion, förväntas förekomma fler tvister rörande krav på skadestånd för felaktiga ageranden mot aktieägare.

Ökning av skiljeförfaranden

– M&A-tvisterna kommer till övervägande del att avgöras genom skiljeförfaranden. I Sverige används ofta skiljeförfaranden och min bedömning är att vi kommer att se en ökning av dessa.

Parterna har oftast förhandlat i samband med avtalsskrivningen om vilken jurisdiktion och tvistelösningsform som ska gälla.

– Det förekommer även i ett internationellt perspektiv att aktörer väljer Sverige och Stockholm som platsen för att avgöra sin skiljetvist. Det finns en fin tradition i Sverige, och historiskt sett har Sverige ansetts neutralt. Det har förekommit många öst-västliga tvister som har avgjorts i Stockholm och många av dessa har administrerats av Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut. Det har talats om en negativ trend för den typer av tvister sedan sanktionerna mot Ryssland infördes 2014 och det blir sannolikt ännu mer så nu framöver med ytterligare sanktioner mot Ryssland med anledning av invasionen i Ukraina i februari för snart ett år sedan.

– Det som kommer att öka och som alltid ökar i lågkonjunktur är tvister på grund av insolvens. Fler bolag går dåligt och går i konkurs och får försämrad betalningsförmåga vilket kommer att driva upp antalet tvister generellt.

Hur förberedda är bolagen på tvistökningar?
– Det varierar på det hela taget. Men det är enligt min uppfattning inte så bra som det borde vara.

Varför är det så?
– Det är en bra fråga. Möjligen är det så att ledningen inte lyssnar på bolagsjuristerna i tillräcklig hög utsträckning. Om man tittar på rapporten så är det ett problem som vissa bolagsjurister verkar uppleva, i alla fall kopplat till ESG-tvister. Man implementerar kanske inte ESG-faktorer på det sättet som juristavdelningen skulle vilja och de åtgärder som juristavdelningen vill se vidtas inte.

Är det en finansiell fråga i detta. Att man drar ned på den typen av satsningar?
– Tyvärr tror jag att det är så. Det är kopplat till konjunkturen. Man ser det mer som ett ”nice to have” än ett ”need to have” och det tror jag kan vara farligt. Det kan straffa sig.

Erik Forsin lyfter ännu en spaning som han gjort och är intresserad av att se utvecklingen av.

– I Sverige har tvistefinansiering och tredjepartsfinansiering vunnit mycket mark de senaste åren, vilket jag tycker är positivt. De som annars inte skulle kunna få sin tvist prövad kan få möjligheter till det nu. Det driver också rättsutvecklingen. Det har gått bra eftersom behovet finns och sannolikt eftersom det har varit låga räntor. Nu när tillgången till billigt kapital försämras blir det intressant att se om denna utveckling och frammarsch kommer att fortsätta. Det är ytterligare ett resultat av en vikande konjunktur.


Dela sidan:
Skriv ut: