Tre års hemvist är en lämplig riktlinje när barn mellan 15 och 18 år söker svenskt medborgarskap. Det anser Migrationsöverdomstolen.
Migrationsöverdomstolen har kommit fram till beslutet att tre års hemvist är en lämplig riktlinje vid självständigt förvärv av svenskt medborgarskap för barn mellan 15 och 18 år.
Sanktionssystemet för hälso‑ och sjukvårdspersonal – en översikt
Parallellt med att antalet tillsynsärenden mot legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ligger på en hög nivå och anmälningar om behörighetsinskränkningar ökar, föreslås att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska kunna fatta interimistiska beslut – i vissa fall med sänkta beviskrav. Vilka regler gäller nu, och har IVO förutsättningar för att hantera utökade befogenheter på ett rättssäkert sätt? Ebba Sverne Arvill och Leila Nedaei redogör för dagens sanktionssystem, och några aktuella frågor.
Fick avslag av Migrationsverket
Det aktuella målet som har lett fram till denna dom rör en irakisk medborgare och som beviljades permanent uppehållstillstånd i Sverige i mars 2018 på grund av anknytning till sin far. Han kom till Sverige den 2 september 2018. Hans far blev svensk medborgare 2019.
Den unge mannen ansökte om svenskt medborgarskap genom sina vårdnadshavare i januari 2020, när han var femton år. Migrationsverket avslog ansökan den 13 mars 2020. Som skäl för beslutet uppgav Migrationsverket att för självständig naturalisation av barn över 15 år har i praxis som regel krävts att barnet haft hemvist i Sverige sedan tre år. Den unge mannen har vistats i Sverige i cirka ett år och sex månader vid ansökan. Migrationsverket bedömde att detta var en alltför kort tid för att han skulle bli svensk medborgare.
Överklagade till migrationsdomstolen
Den unge mannen överklagade Migrationsverkets beslut till Förvaltningsrätten i Malmö, migrationsdomstolen. Migrationsdomstolen var av annan uppfattning och menade att en individuell och sammantagen bedömning av omständigheterna ska göras i målet. Den ungemannen var då 16 år gammal och hade varit bosatt i Sverige i två år. Han bodde tillsammans med sina föräldrar och hans far var svensk medborgare.
”Det har inte kommit fram något som ger skäl att ifrågasätta samhörigheten mellan WA (den unge mannen reds. Anm.) och fadern. Mot bakgrund av det och hans ålder och hemvisttid i Sverige anser migrationsdomstolen att han uppfyller hemvistkravet”.
Migrationsverket överklagar
Migrationsverket överklagade domen och yrkade att Migrationsöverdomstolen skulle fastställa Migrationsverkets beslut. MIgrationsverket hänvisade bland annat till att det inte finns inågon absolut rätt att beviljas svenskt medborgarskap genom naturalisation även om sökanden uppfyller kraven om svenskt medborgarskap.
”När det gäller undantag från kravet på fem års hemvist i Sverige anser Migrationsverket att det krävs minst tre års hemvist här för att undantag överhuvudtaget ska kunna medges. Detta ställningstagande baserar Migrationsverket på att det i förarbeten, praxis och doktrin uttalas att högre krav på hemvist ställs på barn i åldersspannet femton till arton år än på yngre barn, för vilka det helt går att göra avsteg från hemvistkravet. Denna praxis synes vara vedertagen, även om det är svårt att härleda hur den har uppkommit”, uppgav Migrationsverket.
Frågan i målet är alltså om 17-åringen ska medges dispens från kravet på fem års hemvist i Sverige vid prövning av hans ansökan om svenskt medborgarskap.
Migrationsöverdomstolen går slutligen på Migrationsverkets linje och anser att ett krav på tre års hemvist är en lämplig riktlinje för självständig naturalisation av barn mellan 15 och 18 år.
”WA reste in i Sverige den 2 september 2018 efter att ha beviljats permanent uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin far, som är svensk medborgare. Han har alltså i dagsläget haft hemvist i Sverige i ca två år och nio månader. Eftersom WA ännu inte har vistats i Sverige i tre år ska han inte medges undantag från hemvistkravet. Han kan därmed inte beviljas svenskt medborgarskap. Av detta följer att Migrationsverket hade grund för sitt beslut att avslå hans ansökan om medborgarskap. Överklagandet ska därför bifallas på så sätt att migrationsdomstolens dom ska upphävas”, skriver Migrationsöverdomstolen.
