Uddevalla tingsrätt får JO-kritik efter långsam handläggning vid två tillfällen under 2020 och 2021. Tingsrätten skyllde tidsutdräkten på pandemin. Men detta är inte skäl nog för de brister tingsrätten uppvisat, enligt JO.
Det var i februari 2019 som en kvinna polisanmälde sin före detta man för bland annat misshandel. Åtal avseende grov kvinnofridskränkning väcktes den 11 februari 2020. Hon kontaktade därefter tingsrätten vid ett antal tillfällen men fick inget besked om när huvudförhandlingen skulle hållas. I augusti 2020 fick hon besked om att förhandlingen planerades efter sommaren, men i september meddelade tingsrätten att den ställts in på grund av coronapandemin.
I januari 2021 skrev en domstolshandläggare till kvinnan att huvudförhandlingen var planerad till april 2021. Även det förhandlingstillfället ställdes dock in på grund av sjukdom. I maj meddelade tingsrätten att hennes mål skulle tas upp den i december 2021, det vill säga nästan tre år efter att hon gjorde polisanmälan.
Sanktionssystemet för hälso‑ och sjukvårdspersonal – en översikt
Parallellt med att antalet tillsynsärenden mot legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ligger på en hög nivå och anmälningar om behörighetsinskränkningar ökar, föreslås att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska kunna fatta interimistiska beslut – i vissa fall med sänkta beviskrav. Vilka regler gäller nu, och har IVO förutsättningar för att hantera utökade befogenheter på ett rättssäkert sätt? Ebba Sverne Arvill och Leila Nedaei redogör för dagens sanktionssystem, och några aktuella frågor.
Ett år och åtta månader
JO konstaterar i sitt beslut att det hade då gått ett år och åtta månader sedan stämningsansökan kom in till tingsrätten. I domen dömdes den tilltalade för viss brottslighet till fängelse. Vid straffmätningen beaktade tingsrätten att det i förhållande till brottens art hade förflutit ovanligt lång tid sedan brotten begicks.
”Det aktuella åtalet rörde allvarlig brottslighet och avsåg gärningar som skulle ha ägt rum flera år tidigare. Detta borde tingsrätten enligt min mening ha uppmärksammat särskilt när stämningsansökan kom in och därefter ha gjort ansträngningar för att sätta ut målet till huvudförhandling så snart som möjligt”, skriver JO.
JO noterar även att det saknas anteckningar i dagboksbladet om de kontakter som kvinnan ska ha tagit med tingsrätten.
”Jag kan visserligen ha förståelse för att de omständigheter som tingsrätten pekat på har inneburit att domstolen befunnit sig i ett besvärligt läge. Vare sig sedda tillsammans eller var för sig ger de emellertid en tillräcklig förklaring till varför målet inte sattes ut till huvudförhandling tidigare än vad som skedde, särskilt med hänsyn till vad målet gällde. Jag anser alltså att redan den inledande handläggningen av målet inte är godtagbar”, skriver JO.
JO pekar även på bristfälliga och otydliga rutiner hos Uddevalla tingsrätt.
”Sammantaget kan jag konstatera att de åtgärder som tingsrätten har vidtagit såväl före som efter det att huvudförhandlingen i målet där AA var målsägande ställdes in har varit långt ifrån tillräckliga för att det skulle kunna avgöras inom skälig tid. Handläggningen har varit klart bristfällig, vilket delvis berott på att det saknats tydliga anvisningar för utsättningar. Tingsrätten förtjänar kritik”, skriver JO.
En ung tilltalad
I ett annat mål i Uddevalla tingsrätt åtalades en ung man för olovlig körning. Händelsen ägde rum i januari 2021 och mannen fyllde 18 år i oktober samma år. Huvudförhandlingen skulle hållas den 8 juni 2021, men den blev inställd och därefter fick hon besked om att förhandlingen skulle hållas den 14 december 2021. Anmälaren, mannens mamma, tycker att det är orimligt och fel att sonen får vänta så lång tid på huvudförhandling.
”Även om det kan ha funnits skäl att ställa in den första huvudförhandlingen skulle den ha ägt rum nästan tre månader efter att åtalet kom in. En sådan tidsåtgång är enligt min mening på gränsen för vad som är acceptabelt i ett mål med en så ung tilltalad”, skriver JO i sitt beslut som även ger tingsrätten kritik för hanteringen i detta mål.
JO välkomnar de åtgärder som tingsrätten nu har vidtagit men uppger att det samtidigt finns skäl för tingsrätten att ytterligare överväga vad som kan göras såväl strukturerat som i de enskilda målen för att de ska kunna avgöras inom skälig tid.
”Det kan exempelvis handla om att undersöka möjligheten till bevisupptagning när mål ställs in, att genomföra särskilda insatser för mål som kan avgöras utan huvudförhandling eller att i lämplig omfattning avsätta tid för att till exempel avgöra vissa typer av mål. Det är naturligtvis av stor vikt att tingsrätten fortsätter det påbörjade arbetet och följer upp om genomförda åtgärder har förbättrat handläggningstiderna och arbetssituationen”, skriver JO.
