Mannen ansökte i juli 2014 om asyl i Sverige med hänvisning till att han hade gjort militärtjänst i Syrien, tjänstgjort i en specialstyrka i staden Homs under våren 2012 och därefter blivit placerad på ett militärsjukhus genom att simulera en skada.
Vid en permission från sjukhuset hade han deserterat från militären, flytt landet och slutligen hamnat i Sverige. Om han skulle återvända till Syrien riskerade han att dödas.
”Synnerlig anledning”
Migrationsverket ansåg att mannen i och för sig var att anse som ”alternativt skyddsbehövande” men att han inte skulle beviljas flyktingstatus utan i stället utvisas eftersom det fanns ”synnerlig anledning” att anta att han hade gjort sig skyldig till krigsförbrytelser eller brott mot mänskligheten.
Mannen överklagade beslutet till Migrationsdomstolen i Stockholm.
Domstolen skrev:
”Det är ostridigt i målet att X (mannen) varit del av specialstyrkorna i regemente 46 och att han tjänstgjort under den period de syriska regimstyrkorna begick kriminella handlingar i Homs under 2012.”
Inget personligt ansvar
Domstolen ansåg dock att Migrationsverket inte hade bevisat att mannen personligen skulle ha utfört kriminella handlingar eller medverkat till dessa under sin tid som militär i Homs.
Domstolen skrev:
”Migrationsdomstolen bedömer att X (mannen) som desertör riskerar förföljelse pga. tillskriven politisk uppfattning vid ett återvändande till Syrien. Han uppfyller därför kriterierna för att betraktas som flykting.”
Migrationsdomstolen gick därför på mannens linje och beviljade honom flyktingstatus. Beslutet om utvisning upphävdes därmed.
”Använde aldrig mitt vapen”
Domen överklagades av Migrationsverket till Migrationsöverdomstolen som nu slår fast att utredningen inte ger tillräckligt stöd för att det skulle finnas ”synnerlig anledning” att anta att mannen personligen skulle ha gjort sig skyldig till brott mot mänskligheten – trots att det i och för sig är klarlagt att den syriska armén begick sådana brott i Homs under den period då mannen tjänstgjorde där.
Får flyktingstatus
Mannen har själv medgett att han har deltagit i stridigheter, dock utan att använda sitt vapen. Enligt överdomstolen indikerar detta i och för sig att han har deltagit i de övergrepp som ägde rum i staden men uppgifterna kan inte ensamma ligga till grund för att han ska vara utesluten från att kunna få flyktingstatus.
Överdomstolen skriver:
”Migrationsverket hade bort utreda närmare hans roll och uppgifter i specialstyrkan för att kunna göra gällande att X genom egna handlingar gjort sig skyldig till brott mot mänskligheten. Utredningen ger alltså inte tillräckligt stöd för att det finns synnerlig anledning att anta att X genom egna handlingar gjort sig skyldig till brott mot mänskligheten.”
Migrationsöverdomstolen beviljar därför mannen status som flykting.
