Lönegolvet för arbetskraftsinvandring är ett experiment förenat med stora risker. Det skriver Svenskt Näringslivs vice vd Karin Johansson på DN Debatt. Hon uppger även att Regeringen borde hålla sig borta från svensk lönebildning.
− Politikerna har inte alls tagit hänsyn till behoven på arbetsmarknaden när de inleder det här experimentet. Företagen behöver fler möjligheter att anställa – inte färre, säger hon till Tidningen Näringslivet.
Många branscher kommer att påverkas av beslutet om en minimilön på 27 360 som införs den första november, ett första steg mot kravet på att tjäna en medianlön på drygt 34 000 kronor. Det menar Svenskt Näringslivs vice vd Karin Johansson.
”Den stora majoriteten kollektivavtal har lägstalöner som ligger under denna gräns. 80 procent av restaurang- och köksbiträden, 80 procent av lokalvårdare, var tredje kock och kallskänka, var tredje lagerarbetare, var femte byggnads- och anläggningsarbetare, mer än var tionde grundskollärare, tjänar mindre än så. Det kommer att ta tid att utvärdera de fulla konsekvenserna av detta lönebildningsexperiment”, skriver hon i DN debatt under onsdagen.
Slå hårt mot Sveriges tillväxt
Hon menar att lönegolvet kommer slå hårt mot Sveriges tillväxt.
”Arbetskraftsinvandringen är en vinstaffär för Sverige, som gav 43 miljarder kronor i ökad bnp och 14 miljarder kronor i skatteintäkter 2022. Lönegolvet kommer att kraftigt minska denna vinst”, skriver hon.
I en intervju med Tidningen Näringslivet säger hon att politikernas argument för ett lönegolv vid arbetskraftsinvandring inte stämmer och hon är starkt kritisk mot alla svårigheter som lönegolvet medför.
– Man löser inte problemen genom att skapa nya problem, säger hon till tidningen och menar att politikerna agerar ologiskt.
− Politikerna har inte alls tagit hänsyn till behoven på arbetsmarknaden när de inleder det här experimentet. Företagen behöver fler möjligheter att anställa – inte färre.
Hon påtalar också risken att ett lönegolv av det här slaget kan skapa stora orättvisor på svensk arbetsmarknad.
Hon pekar på att det blir svårt att kunna förklara eller försvara att lönen är högre för en person från ett land utanför EU än den är för en svensk.
Missbruk kring arbetskraftsinvandring
Ett av regeringens skäl till att införa lönegolvet är påståendet att det finns ett stort missbruk kring arbetskraftsinvandring.
Karin Johansson konstaterar att regeringen har byggt sin argumentation på direkta felaktigheter.
− Det är olyckligt att politiker väljer att använda sig av den här typen av myter, säger hon till TN.
Det finns ett visst missbruk vid arbetskraftsinvandring men allting talar för att det missbruket är väldigt litet, uppger hon för Tidningen Näringslivet.
− Men det går inte att stoppa det med hjälp av det här lönegolvet. De riktiga fuskarna hittar alltid vägar att ducka lagar och regler, säger hon till TN.
Ytterligare en ”myt”
Hon slår även hål på, vad hon kallar är en myt, att arbetskraftsinvandrare tjänar mindre än 13 000 kronor i månaden. Hon hänvisar till siffror från SCB att drygt 87 procent av alla utlänningar som beviljades tillstånd av arbetsmarknadsskäl under år 2020 tjänade mer än 20 000 kronor per månad.
Regeringens plan är att höja lönegolvet till hundra procent av medianlönen, i dagsläget 34 200 kronor.
− Det skulle slå ännu bredare. Vi vet att företag som anställer arbetskraftsinvandrare växer snabbare och anställer fler. Ju mer regeringen begränsar möjligheten att anställa, desto hårdare slår det mot företagen – men det slår också mot Sveriges välfärd och konkurrenskraft, säger Karin Johansson till TN.
