En kvinna friades från ansvar för bokföringsbrott i tingsrätten efter att hon uppgivit att bokföringen rörande ett likviderat aktiebolag där hon var ensam styrelseledamot funnits i hennes mors förvar och att det på grund av praktiska omständigheter inte hade gått att uppbringa densamma.
Modern, som skött all bolagets verksamhet av praktisk natur, hade tvingats påbörja avtjänandet av ett fängelsestraff för penninghäleri och denna omständighet gjorde det svårt för dottern att komma åt den aktuella bokföringen. Enligt tingsrätten hade dottern vidtagit de åtgärder som rimligen kunde krävas av henne, och hon friades från ansvar.
Hovrätten delade inte underinstansens uppfattning utan dömde kvinnan för uppsåtligt bokföringsbrott i enlighet med 11 kap. 5 § brottsbalken. Kvinnans uppgifter om de förlagda bokföringsuppgifterna var enligt rätten inte trovärdiga och det fick istället genom utredningen anses ställt bortom rimligt tvivel att uppgifterna medvetet hade undandragits. Kvinnan dömdes därför för bokföringsbrott till villkorlig dom.
Kvinnan överklagade och uppgav att hon nu hämtat räkenskapsinformationen från ett lager där den förvarats och lämnat in denna till kammaråklagaren vid Ekobrottsmyndigheten. Kvinnan ansåg mot denna bakgrund att grund för resning förelåg och att det fanns synnerligare skäl för Högsta domstolen att pröva målet.
Högsta domstolen, som tidigare meddelat prövningstillstånd i målet, konstaterar nu att det från den inlämnade räkenskapsinformationen framgår att löpande bokföring och underlag i form av verifikationer finns för den period då kvinnan varit ställföreträdare i bolaget. Riksåklagaren har heller inte åberopat någon omständighet till stöd för att bolagets räkenskapsinformation inte bevarades på föreskrivet sätt under den aktuella tidsperioden. Åtalet ogillas nu därför i sin helhet.
