Statliga miljardinvesteringar i transportinfrastruktur granskas
Statens investerar årligen mångmiljardbelopp i ny infrastruktur.
Efter indikationer på att den nationella planen för transportinfrastruktur är samhällsekonomiskt olönsam och har svag måluppfyllelse, granskar Riksrevisionen nu arbetet med nationell plan för transportinfrastrukturen.
Riksrevisionen ska nu granska om investeringarna i nationell plan för transportinfrastrukturen effektivt bidrar till att de transportpolitiska målen nås. Granskningen gäller de nationella planer som fastställts 2014, 2018 och 2022 – med störst fokus på 2022.
– Vi kommer att titta både på Trafikverkets arbete med att ta fram ett planförslag och på regeringens arbete med att bestämma vilka åtgärder som ska ingå, säger riksrevisor Helena Lindberg i pressmeddelandet.
Nationell plan omfattar 799 miljarder kronor
Statens investeringar i järnvägar, vägar och annan infrastruktur samlas i den nationella planen för transportinfrastruktur. Nationell plan för åren 2022–2033 omfattar 799 miljarder kronor. Av detta går 437 miljarder kronor till investeringar, resten går till så kallade vidmakthållande åtgärder i form av reparationer och underhåll.
Enligt Riksrevisionen finns det indikationer på att många av de åtgärder som väljs ut till nationell plan inte är samhällsekonomiskt lönsamma. Till exempel visar Trafikverkets egna beräkningar att åtgärderna i nuvarande plan i genomsnitt bara ger 70 kronor tillbaka i samhällsekonomiska nyttor (ökad tillgänglighet, förbättrad säkerhet, minskade utsläpp etc) per spenderad hundralapp. Trafikverket konstaterar samtidigt att ett stort antal samhällsekonomiskt mycket lönsamma nya vägar och järnvägar har valts bort.
Tidigare granskningar
För den nuvarande nationella planen gör Trafikverket bedömningen att åtgärderna minskar trafikens klimatutsläpp med 1 procent till 2040, jämfört med om planen inte genomförs. Samtidigt blir de negativa klimateffekterna av själva byggandet betydligt större än minskningarna inom trafikens utsläpp. Även effekterna på trafiksäkerheten bedöms vara små.
Tidigare granskningar från Riksrevisionen har visat på brister i kostnadskontroll och transparens i planering och genomförande av stora infrastrukturprojekt. För de åtgärder som finns med i 2022 års nationella plan har kostnaden ökat med 106 miljarder kronor, eller med 33 procent, sedan föregående plan beslutades år 2018.
