När konkursåret 2022 summeras innebär det starten på en stor konkursvåg.
Konkurserna har ökat kraftigt sedan sommaren och december blev inget undantag, där landar uppgången på 26 procent.
Totalt gick 6 248 aktiebolag i konkurs 2022.
Värst drabbat är sporthallar, e-handlare, livsmedelsbutiker och bilverkstäder.
Konkurserna ökar stort och trenden kommer fortsätta – det är slutsatsen när kreditupplysningsföretaget Creditsafe presenterar helårssiffror för konkursåret 2022. Senaste halvåret har dominerats av kraftiga ökningar varje månad. På årsbasis är uppgången åtta procent, och att det inte är högre beror på låga nivåer under början av året. Under fjärde kvartalet är konkursökningen på 38 procent.
– När vi summerar konkursåret 2022 befinner vi oss mitt i en konkursstorm. Prognosen är att konkurserna fortsätter öka under kommande år. Det finns många orsaker till detta, men framför allt ser vi att både betalningsanmärkningar och skulder hos Kronofogden för företag inom högriskbranscher ökar. Många bolag som historiskt sett skulle gått i konkurs, överlevde under pandemin tack vare statligt stöd men med uppskjutna skatteskulder som kryper allt närmare. Lägg där till högre räntekostnader, höga el- och bränslepriser och en lågkonjunktur. Vi befinner oss i en osäker omvärld med extremt många varningssignaler, säger Henrik Jacobsson, VD på Creditsafe.
Nya aktiebolag har ökat
Framför allt är det kombinationen av tusentals nystartade bolag senaste åren och våra hittills låga konkursnivåer som kommer bidra till stigande konkursutveckling. Sedan aktiekapitalet sänktes till 25 000 kronor (1 januari 2020) har antalet nya aktiebolag i Sverige har ökat med 30 procent.
– Under pandemin startades rekordmånga aktiebolag och dessa går nu mot sin mest kritiska överlevnadsperiod. Vi vet historiskt sett att risken för konkurs är högst runt 30 månader. Snart kommer många av dessa bolag att börja synas i konkursstatistiken, förklarar Henrik.
Ökningen per län
Konkurserna under 2022 ökade i totalt 15 av 21 län. Kraftigast ökning noterades i Örebro (42 procent), Östergötland (39 procent) och Uppsala (33 procent). Länen med störst minskning på årsbasis är Gävleborg (-16 procent), Jämtland (-16 procent) och Blekinge (-13 procent). Alla storstadsregioner ökade sett till helåret, där Västra Götalands län ökade mest.
