Högsta förvaltningsdomstolen ska avgöra om en Spotify-investerare tagit del av en utdelning om 30 miljoner euro redan år 2012 då han bodde i Schweiz eller först 2017 då han bodde i Sverige.
En Spotify-investerare fick sin efterbeskattning halverad i förvaltningsrätten och kammarrätten gjorde samma bedömning. Högsta förvaltningsdomstolen ska nu pröva målet med fokus på beskattningstidpunkten för en utdelning.
Vid 2012 var investeraren bosatt i Schweiz, där utdelningen inte beskattades. Spotify-investeraren menar att det var denna tidpunkt då det ska bedömas att han tagit del av utdelningen. År 2017 hade han flyttat tillbaka till Sverige. Enligt Skatteverket ska han beskattas för utdelningen då pengarna blev disponibla för honom – alltså först 2017. Innan dess var de bundna i Spotify-aktier på andrahandsmarknaden.
Skatteverket beslutade vid omprövning den 24 juni 2019 att genom efterbeskattning höja Spotify-investerarens inkomst av kapital för beskattningsår 2015 med 48 161 920 kronor, samt att inom ramen för det ordinarie förfarandet för beskattningsår 2017 höja hans inkomst av kapital med 44 241 640 kronor.
Den 19 december 2019 beslutade Skatteverket att ta ut skattetillägg, med 5 779 430 kronor för år 2015 och med 5 308 996 kronor för år 2017.
En utdelning om 6 miljoner euro
Avseende beskattningsår 2015 har Skatteverket höjt investerarens inkomst av kapital, med hänvisning till en utdelning som Skatteverket menar att han fått från Spotify under detta år. Till grund för sitt beslut har Skatteverket hänvisat till kassaflödesanalysen i bolagets årsredovisning för 2016, vari anges att utdelning om 6 177 113 euro har betalats ut under 2015.
Skatteverket ansåg att mannen lämnat en oriktig uppgift genom att inte ta upp denna utdelning till beskattning för 2015. Investeraren menade att det rör sig om en felaktig uppgift och att någon utdelning inte lämnats under 2015. Till stöd för sin talan inkom han med ett intyg från bolagets revisorer, i vilket angavs att fråga varit om ett datorfel.
Förvaltningsrätten fann att intyget från revisorerna fick anses ha ett högt bevisvärde. Mot denna bakgrund ansåg Förvaltningsrätten i Stockholm att Skatteverket inte med tillräcklig styrka visat att mannen mottagit den aktuella utdelningen.
En utdelning om 30 miljoner euro
För beskattningsår 2017 har Skatteverket påfört investeraren inkomst av kapital med 44 241 640 kronor. Beloppet är baserat på den minskning av bolagets skuld till mannen som redovisades för 2017.
Det är i denna del det är frågan om den utdelning om 30 miljoner euro som bolagets styrelse beslutade om under 2012. Frågan är alltså om utdelningen var disponibel för mannen under beskattningsår 2012, vilket han anser, eller först vid en senare tidpunkt —2017, vilket Skatteverket anser.
Mannens cypriotiska bolag
Enligt förvaltningsrätten framgår det av utredningen att Trift Capital H Ltd, vid tillfället Enzymix Systems Ltd, är ett bolag baserat på Cypern. Av bolagets årsredovisning 2012 framgår att bolagets tillgångar uppgick till 31 699 497 euro vid ingången av år 2012, till största delen bestående av orealiserade värdeökningar på onoterade andelar i Spotify.
Den 29 februari 2012 fattades beslutet att dela ut 30 miljoner euro till mannen, i form av så kallade interim dividends. Beslutet innebar för mannens del att han mottog en revers på det utdelade beloppet, i stället för utdelning kontant eller i form av aktier. Det uppkom således en skuld hos bolaget, till honom. Vid utgången av 2012 hade bolaget inte sålt eller delat ut några Spotify-aktier, till mannen eller till någon annan. Så skedde inte heller efterföljande år.
När var reversen disponibel
Förvaltningsrätten konstaterade att mer specifikt blir frågan i denna del således vid vilken tidpunkt en beslutad så kallad interim dividend ska anses disponibel för mottagaren av utdelningen, i de fall det utdelande bolaget inte har några realiserade vinstmedel att verkställa beslutad utdelning med och utdelning av sakegendom inte heller sker.
Förvaltningsrätten ifrågasatte inte att viss handel med Spotify-aktierna förekom 2012, trots att de var onoterade, och att de redan vid denna tidpunkt betingade ett högt värde. Oaktat detta ansåg förvaltningsrätten, vid en samlad bedömning av omständigheterna i målen, att den revers som mannen mottog i februari 2012 inte kan anses ha inneburit att han faktiskt mottog och förfogade över den beslutade utdelningen.
Här beaktade rätten bland annat att en förutsättning för att investeraren skulle ha haft en reell möjlighet att få kontant utdelning till reversens belopp under 2012 var att bolaget då hade avyttrat i princip hela sitt innehav av Spotify-aktier, i ett skede när dessa ostridigt var på starkt uppåtgående.
Det finns inget i utredningen som tyder på att en sådan avsikt skulle ha förelegat. Tvärtom har mannen själv uttryckt att han inte ville framtvinga en avyttring av aktierna.
Tog emot utbetalningarna 2017
Skatteverket ansågs därmed ha gjort sannolikt att reversen inte svarat mot någon verklig möjlighet för mannen att under 2012 förfoga över det beslutade utdelningsbeloppet. Han kan således inte anses ha disponerat det beslutade interim dividends-beloppet under 2012, utan först 2017 då han ostridigt mottog faktiska utbetalningar från bolaget med anledning av skulden. Rätt beskattningstidpunkt är därmed 2017. Överklagandet skulle därför avslås i denna del.
Kammarrätten i Stockholm noterade att det är ostridigt att den beslutade utdelningen inte verkställdes genom en kontant betalning till mannen under år 2012 eller de därpå närmast följande åren. Den 29 februari 2012 beslutade styrelsen även att utfärda en handling benämnd ”Debt confirmation” i vilken bolaget bekräftade att det stod i skuld till honom med ett belopp motsvarande den beslutade utdelningen. Skulden löpte utan ränta.
Det förhållandet att beslutad interim dividend på detta sätt kvarstod i bolaget talar enligt kammarrättens mening emot att mannen hade möjlighet att disponera över beloppet år 2012. Omständigheterna talar snarare för att den beslutade utdelningen har varit villkorad på så vis att en avyttring av aktierna i Spotify har varit en förutsättning för att utdelningen faktiskt ska kunna verkställas genom en kontant utbetalning.
HFD prövar beskattningstidpunkten
Enligt Kammarrätten är det ostridigt att det varken vid tidpunkten för beslutet om utdelning eller senare under år 2012 har funnits en avsikt att avyttra aktierna i Spotify. Varken beslutet om utdelning eller utfärdandet av reversen kan därför anses ha inneburit att investeraren hade möjlighet att disponera över beslutad interim dividend under år 2012.
Kammarrätten ansåg därför att han inte har kunnat disponera över beslutad interim dividend beskattningsåret 2012, utan först år 2017 då faktiska utbetalningar från bolaget skedde med anledning av skulden. Rätt beskattningstidpunkt var därför 2017. Överklagandet skulle därmed avslås i denna del.
Nu har Högsta förvaltningsdomstolen alltså bestämt sig för att pröva beskattningstidpunkten för utdelning.
