Skatteverket hade fog för att skönsbeskatta en betaltjänstleverantör som tillhandahåller penningöverföringar till andra länder. Bolaget har erhållit större provisionsintäkter och valutakursvinster än vad bokföringen vittnar om. Dessa oredovisade medel har därefter betalats ut till bolagets delägare.
Skatteverket beslutade i december 2020 att ändra ett bolags underlag för inkomstskatt, påföra bolaget underlag för beräkning av arbetsgivaravgifter samt ta ut skattetillägg. Samma dag beslutade verket att ändra bolagets två delägares inkomstskatt eftersom de fått oredovisade medel som lön.
Bolaget är en registrerad betaltjänstleverantör som tillhandahåller penningöverföringar till andra länder, främst Afrika. Enligt bolaget har det ett samarbetsavtal med ett globalt betalningsnätverk som är registrerat i Djibouti och Dubai. Bolaget har till Skatteverket uppgett att den provisionsavgift som tas ut av kunden fördelas mellan bolaget och samarbetspartnern. Detsamma gäller valutakursvinster.
Undantag från skattskyldighet för ideell förening
Vad krävs för att inskränkt skattskyldiga juridiska personer så som ideella föreningar, stiftelser och registrerade trossamfund ska vara undantagna från skattskyldighet? Ulla Werkell redogör för regelverket, mot bakgrund av en aktuell kammarrättsdom rörande en bastuförening och kravet på allmännyttigt ändamål – ett avgörande som visar att frågan inte är helt utredd, trots ganska omfattande praxis från Högsta förvaltningsdomstolen.
Samarbetsavtal ifrågasätts
Efter att ha granskat bolaget har Skatteverket ifrågasatt att något samarbetsavtal existerar och att bolaget tillhandahållit några tjänster åt betalningsnätverket. Verket har bedömt att bolaget inte har redovisat samtliga inkomster från provisioner och kursvinster samt att bokföringen är så pass bristfällig att den inte kan läggas till grund för beskattning.
Bolaget överklagade Skatteverkets beslut till Förvaltningsrätten i Stockholm. Bolaget menade att bokföringen som presenterats för Skatteverket var tillräcklig för att läggas till grund för beskattningen. Det skedde en datorkrasch för några år sedan vilket fick till följd att en del av underlagen upprättades först år 2019. Man hade även bifogat intyg från betalningsnätverket som bekräftar att bolaget inte tillgodogör sig all kundprovision och kursvinst ensamt.
Förvaltningsrätten konstaterade inledningsvis att det saknas skäl att ifrågasätta att bolaget är beroende av samarbetspartners för att genomföra penningöverföringar till utlandet. Det åberopade underlaget visar dock inte att den beskrivna affärsrelationen till betalningsnätverket existerar på det sättet som bolaget har gjort gällande.
Gällande bokföringen framhöll domstolen att bolaget har ett strikt ansvar enligt bokföringslagen gällande alla rutiner kopplade till underlag som har betydelse för bokföringen. En eventuell datorkrasch fråntar alltså inte bolaget dess ansvar.
Endast sex av 180 000 kvitton lämnades in
Skatteverket har bland annat pekat på att det inlämnade underlaget saknar identifikationsnummer och grundläggande information om affärshändelserna såsom när, vad och vem. Endast sex kundkvitton har lämnats in, trots att det enligt bolaget finns cirka 180 000 sådana. Mot denna bakgrund ansågs Skatteverket ha gjort det sannolikt att bolagets bokföring är så bristfällig att den inte kan tjäna som underlag för en rättvisande beskattning.
Bolaget skulle därför beskattas på skönsmässig grund. Skatteverket har bedömt att bolaget har varit delaktigt i utlandsbetalningar om sammanlagt 135 miljoner kronor. Vidare har verket utgått från att bolaget har tagit ut en provisionsavgift om två och en halv procent men endast behållit hälften av detta.
Uppskattningen att bolaget endast behållit hälften framstod som ett ”generöst ställningstagande” enligt förvaltningsrätten, men det saknades skäl att göra en annan bedömning. Beträffande valutakursvinster har Skatteverket utgått från att bolaget har fått behålla kursvinsterna i sin helhet. Även i denna del instämmer förvaltningsrätten.
Slutligen delade förvaltningsrätten Skatteverkets bedömning att de oredovisade medlen kommit bolagets delägare till del såsom lön. Bolaget skulle därför påföras arbetsgivaravgifter på skönsmässig grund. Av samma skäl har Skatteverket haft fog att påföra bolaget skattetillägg.
Bolaget överklagade till Kammarrätten i Stockholm, som ansluter sig till vad förvaltningsrätten har anfört. (Blendow Lexnova)
