Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Kritik mot möjligheten att övervaka målsäganden i hemlighet

Nyheter
Publicerad: 2019-09-20 11:02
Foto: Jessica Gow / TT /

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden ställer sig kritisk till åklagarnas möjlighet att använda sig av hemlig övervakning av målsäganden i syfte att finna en skäligen misstänkt person.
Det framgår av ett uttalande från nämnden efter en genomförd inspektion vid Norrorts åklagarkammare.

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har granskat ett urval av de tvångsmedelsärenden som inleddes vid Norrorts åklagarkammare under år 2017.

Under granskningen kunde konstateras att kammaren brustit vad gäller, bland annat, underrättelser till enskilda om tvångsmedelsanvändning och vid ett antal tillfällen ansökt om och beviljats tillstånd till hemlig övervakning av målsäganden.

Kritik mot hemlig övervakning av målsäganden

I två av de granskade ärendena har nämnden noterat att åklagare vid den aktuella åklagarkammaren ansökt om och beviljats tillstånd till hemlig övervakning av ett antal telefonnummer som tillhör målsäganden i syfte att utreda vem som skäligen kan misstänkas för brottet.

Nämnden konstaterar att det enligt ordalydelsen i den aktuella bestämmelsen visserligen inte finns någon begränsning när det gäller mot vem tvångsmedlet får riktas. Det finns dock, enligt Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden ”anledning att utifrån ett övergripande integritetsperspektiv invända mot sådan tvångsmedelsanvändning”. Nämnden skriver vidare att det är ”oroväckande” att målsäganden blir föremål för hemlig övervakning, samt att ”även om målsäganden rör sig i kriminella kretsar, eller av andra anledningar är av intresse för brottsutredande myndigheter, motiverar det knappast att han eller hon utan ett uttryckligt lagstöd i hemlighet utsätts för en så ingående kartläggning som hemlig övervakning kan innebära”.

Med hänvisning till att det åligger på lagstiftaren att göra avvägningen mellan behovet och nyttan av tvångsmedlet och integritetsintresset beslutar Säkerhets-och integritetsskyddsnämnden att överlämna sitt uttalande till Justitiedepartementet.

Sen underrättelse till enskilda om tvångsmedelsanvändning

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har även konstaterat att åklagarkammaren, i flertalet ärenden, brustit när det kommer till att underrätta den enskilde om att denne utsatts för tvångsmedelsanvändning.

I vissa fall har det dröjt mellan två och 19 månader efter det att förundersökningen avslutades tills dess att åklagare gjort en första prövning av huruvida den enskilda personen ska underrättas. På frågor från nämnden har de ansvariga åklagarna uppgett att skälen till dröjsmålen varit bristande kommunikation mellan åklagare när ärenden lämnats över och att underrättelseprövningen ”inte har prioriterats vid hög arbetsbelastning”.

Nämnden ser i dessa ärenden ”allvarligt på att föreskriven frist för prövning av underrättelseskyldigheten inte har följts” .


Dela sidan:
Skriv ut: