Mellan förhandlingarna i tingsrätten och hovrätten fattades misstankar om att ett vittne, en anställd vid ett SiS-hem, kunde ha lämnat oriktiga uppgifter – och en förundersökning om mened inleddes.
I hovrätten lämnade samma vittne också nya uppgifter och nu fälls en tidigare friad 17-åring för grov misshandel på det SiS-hem där vittnet arbetade.
I början av förra året misshandlades en ungdom på ett SiS hem. Han blev slagen i huvudet med en strumpa som innehöll två stycken stenar.
En 17-årig pojke kom senare att åtalas för grov misshandel och påstods, ensam eller tillsammans och i samförstånd med annan, ha begått gärningen. 17-åringen nekade till brott.
Anställd såg inte vem som slog
Målsäganden sade sig inte ha sett vem som misshandlade honom då slaget kom bakifrån. Han uppgav dock att det förutom honom själv och personal fanns ytterligare två ungdomar i närheten. Han såg också hur personal ingrep mot den åtalade 17-åringen.
En anställd vid hemmet, som vittnade vid tingsrätten, bekräftade att personalen ingrep mot ungdomarna som fanns på platsen i syfte att förhindra ytterligare incidenter. Inte heller han kunde dock uttala sig om vem som utdelade slaget.
Tingsrätten ansåg mot bakgrund av dessa uppgifter att åklagarens bevisning var alldeles för svag för att kunna läggas till grund för en fällande dom. Den åtalade 17-åringen friades därför.
Nya uppgifter i hovrätten
Domen överklagades till hovrätten där tilläggsförhör med den tilltalade och den SiS-anställde samt ett nytt vittnesförhör åberopades av åklagaren.
Åklagarens nya vittne hade deltagit i transporten av 17-åringen från hemmet till tingsrätten och tillbaka därifrån. Hon kände till vad rättegången handlade om och visste på förhand att en SiS-anställd skulle vittna, men kände inte till om det var på åklagarens eller 17-åringens begäran. Hon satt med under hela förhandlingen och såg när vittnet kom in att denne då tittade på 17-åringen och ”nickade”.
Erkände på vägen tillbaka till hemmet
När den friande domen avkunnades fick hon uppfattningen att 17-åringen blev förvånad. I väntrummet inför transporten åter till hemmet sa han att ”det var ju bara vi i rummet”. Hon uppgav att det var ju konstigt och undrade vem som hade gjort det – varpå 17-åringen blev tyst. Tidigt under transporten tillbaka till SiS-hemmet sa 17-åringen ”vad sjukt att jag blev fri, det var ju jag som gjorde det”.
Vittnet sade sig ha ett vagt minne av att 17-åringen också sa att det var han själv som hade lagt stenarna i strumpan. Hon var inte säker på att det var så han formulerade sig, men andemeningen i det han sa var den. Hon sa att det var konstigt att vittnet inte hade sett något varpå 17-åringen uppgav att han och den SiS-anställde hade stämt träff i Göteborg någon månad tidigare och då hade vittnet sagt att de skulle lösa detta. 17-åringen sade också att personalen på hemmet brukar ”hjälpa till och fixa”. Hon frågade om vittnet hade ljugit och 17-åringen svarade ”ja”, men sa inte vad vittnet hade ljugit om.
Lämnade nya uppgifter
Den SiS-anställde lämnade också delvis nya uppgifter vid sitt tilläggsförhör i hovrätten. Han berättade nu att han sett ett antal ungdomar, däribland 17-åringen, komma in i rummet när han satt och spelade schack med målsäganden. Han såg att någon av dem hade en ”trasa” i handen, men kunde inte avgöra vem. Med stor sannolikhet var det dock den åtalade 17-åringen. Han koncentrerade sig på schackspelet och hörde en smäll. Han såg inte smällen utdelas, men såg 17-åringen tillsammans med en annan ungdom nära målsäganden. 17-åringen hade då en trasa i handen.
17-åringen uppgav i tilläggsförhör vid hovrätten att dessa uppgifter inte stämde. Han kan pratat lite med det kvinnliga vittnet under transporten – men han satt mest och lyssnade på musik. Kanske hade hon missuppfattat honom.
Döms för grov misshandel
Hovrätten konstaterar nu att den SiS-anställde ”i en inte oväsentlig mån” justerat sin utsaga. Dessutom har en förundersökning inletts mot honom avseende mened för den utsaga han lämnat vid tingsrätten. Även om hans uppgifter måste värderas med försiktighet konstaterar hovrätten att han får anses ha pekat ut 17-åringen som gärningsman samt att dessa uppgifter får tillmätas visst värde.
De nya vittnesuppgifterna från det kvinnliga vittnet ger också vid handen att 17-åringen till henne avslöjat att det var han som utdelade slaget mot målsäganden samt även stoppat stenarna i strumpan. 17-åringen har också angetts som gärningsman i den tjänsteanteckning från SiS-hemmet som åberopats av åklagaren.
Sammantaget anser hovrätten att bevisningen håller för en fällande dom. Domstolen anser, i likhet med åklagaren, att brottet ska rubriceras som grovt. 17-åringen döms därför till ungdomsvård.
