Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

SEB: Världen bromsar in men recessionen blir mild

Nyheter
Publicerad: 2022-11-15 08:16
Foto: Janerik Henriksson / TT

Den globala ekonomin har hittills visat oväntat stor motståndskraft. Framöver pressas dock hushållen än hårdare av stigande räntor, hög inflation och energibrist vilket bidrar till nedjusterade tillväxtutsikter för 2023 och 2024. Det framgår av SEB Nordic Outlook.

Att delar av näringslivet har goda möjligheter att klara sig relativt bra, talar för en ganska mild nedgång i ett historiskt perspektiv. Det skriver SEB som samtidigt uppger att riskerna i prognosen ligger på nedsidan, kopplade till olika konsekvenser av kriget i Ukraina samt att centralbankerna eventuellt underskattar ekonomiernas räntekänslighet.

Räntekänsliga hushåll samt svagare finanspolitiskt stöd gör svensk ekonomi sårbar jämfört med övriga Europa och Norden. BNP-prognosen för Sverige 2023 justeras ned till -1,5 procent följt av en uppgång med 1,3 procent 2024. Inflationen toppar över 11 procent i början av 2023 och arbetslösheten stiger till en nivå över 8 procent. Riksbankens styrränta toppar på 2,75 procent i februari följt av sänkningar under andra halvåret 2024. 

– Den ekonomiska aktiviteten har hållits uppe på kort sikt. Det är positivt eftersom det ger ökad tid för förberedelser inför de utmaningar som världsekonomin nu står inför samtidigt som perioden med stigande arbetslöshet framöver kan bli kortare. Någon varaktig lättnad är dock svår att se så länge de grundläggande problemen kring inflation, energiförsörjning och geopolitisk oro består, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson. 

BNP tillväxten

SEB:s prognoser för 2022 justeras upp, och BNP-tillväxten i de utvecklade ekonomierna (OECD-området) väntas nå 2,7 procent i år, men 2023 väntas präglas av en konsumtionsledd nedgång på bred front.

Global BNP når 2,3 procent som lägst 2023, något över de 2 procent som ofta används som riktmärke för global recession. 

– Historiskt har recessioner ofta utlösts av obalanser i företagssektorn, t ex via investerings¬¬excesser eller stora lagersvägningar, och under de senaste decennierna också finansiella obalanser, som lett till stora omslag i tillgången på krediter. Nu är företagen mer motståndskraftiga och delar av industrin kommer att gynnas av ökad upprustning och underliggande investeringsbehov från klimatomställningen. Inflations- och räntechockerna gör i stället att hushållen kommer mest i kläm, säger SEB:s prognoschef Håkan Frisén. 

Vidare skriver SEB att stigande arbetslöshet och, i varierande grad, fallande bostadspriser kommer troligen att bidra till en hårdnande motvind för hushållen. Riskerna för BNP-prognosen ligger på nedsidan.

Inflationen faller tydligt i år

SEB skriver att inflationen faller tydligt under våren.

”Inflationen väntas ändå förbli relativt hög under 2023 och ligga kvar över målen under ganska lång tid. Kostnadsökningarna är så stora att många aktörer, både företag och hushåll, kommer att söka kompensation och att spridningsförloppet i ekonomin blir mer utdraget. Centralbankerna fortsätter att höja ytterligare något men slutet på höjningscykeln närmar sig ändå”, skriver SEB.

USA:s styrränta väntas toppa på 4,75 procent (övre delen av intervallet) och ECB:s på 2,75 procent i början av 2023.

I Sverige överraskade BNP för tredje kvartalet positivt, vilket lett till en uppjustering av BNP-tillväxten till 2,9 procent för 2022.

”Framöver kommer vi dock att se tydligare påverkan från pressade realinkomster för hushållen, stigande bolåneräntor och svagare husmarknad. Svenska sentimentsindikatorer har de senaste månaderna sjunkit till nivåer som indikerar fallande BNP. Prognosen för tillväxten 2023 har justerats ned relativt kraftigt från 0 till -1,5 procent. Vi väntar oss fortfarande en återhämtning under senare delen av 2023 men helårsprognosen sänks ändå från 1,7 till 1,3 procent”, skriver SEB.

PIF-inflationen

SEB skriver även att KPIF-inflationen stiger till över 11 procent i början av nästa år. Högre elpriser är den främsta drivkraften men även KPIF exklusive energi kommer att stiga ytterligare. Under 2023 faller inflationen åter och i slutet av 2024 väntas bägge inflationsmått vara tillbaka under 2 procent. Riksbanken höjer till 2,50 procent i slutet av detta år och når en topp på 2,75 procent i februari 2023. När inflationen vänder ner avslutas höjningarna och under andra halvan av 2024 börjar räntan åter sänkas. 

– Risken för att Riksbankens ansträngningar att bekämpa inflationen skulle motverkas av en alltför expansiv finanspolitik framstår i nuläget som liten, givet en förhållandevis återhållsam budget trots ett ansträngt konjunkturläge, säger Jens Magnusson.  


Dela sidan:
Skriv ut: