Svaga hushåll och ett djupt fall i bostadsbyggandet leder till att BNP faller med 1,2 procent i år följt av i stort sett nolltillväxt 2024. Det skriver SEB i sin prognos.
Vidare skriver storbanken att den fallande inflationen talar för att Riksbankens räntehöjning i september blir den sista.
– Vi ser förhållandevis goda chanser att undvika en ekonomisk hårdlandning. Samtidigt får vi inte glömma att vi lever i unika ekonomiska tider och vi kan inte utesluta att t ex de senaste 18 månadernas rekordsnabba räntehöjningar kan göra större negativa avtryck i världsekonomin än vi hittills sett, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.
SEB skriver att snabba räntehöjningar har tillsammans med en normalisering av ekonomins utbudssida fått effekt på inflationen.
Inflationen fortsätter ner
”Svagare konjunktur och hushållsinkomster, fortsatt åtstramande räntenivåer och baseffekter när fjolårets stora prisökningar på livsmedel och energi faller ur inflationsmåtten, talar för att inflationen fortsätter ner under hösten och nästa år. Nedgången för kärninflationen, exklusive livsmedel och energi, blir mer utdragen, men även denna är tillbaka på målet i slutet av prognosperioden”, skriver SEB.
– Inflationsnedgången vi ser nu är mycket välkommen men den viktiga frågan är om vi går hela vägen i mål eller om det kommer att krävas en kraftigare lågkonjunktur för att klara även den sista och kanske ”jobbigaste milen”. Vår slutsats är att det bör räcka med en relativt mild uppgång i arbetslösheten för att lönetrycket ska växla ner och hamna i linje med inflationsmålen, säger SEB:s prognoschef Daniel Bergvall.
Vidare skriver SEB att när euron inleder en trendmässig förstärkning mot den amerikanska dollarn kan även den svenska kronan få stöd mot euron, givet historiska mönster.
”En finanspolitik som främjar investeringar i till exempel infrastruktur kan bli ytterligare en pusselbit för en långsiktigt starkare krona”, skriver SEB.
”Den svenska konjunkturbilden har spretat under våren men ett svagt andra kvartal och förnyad nedgång i företagsförtroendet gör att de dystra utsikterna från Nordic Outlook i maj står sig. Vi räknar med att BNP faller med 1,2 procent i år och växer marginellt med 0,1 procent 2024. 2025 växlar tillväxten upp till 2,5 procent, en bit över den historiska trenden. Industrin får visst stöd av den svaga kronan, men detta kommer inte att räcka för att undvika en nedgång om konjunkturen viker i omvärlden, speciellt i viktiga exportländer”, skriver SEB.
Bostadsbyggandet väntas halveras
Bostadsbyggandet väntas nästan halveras fram till fjärde kvartalet nästa år. SEB tror att bostadspriserna vänder ned igen under hösten.
”Hittills har priserna fallit med 10-12 procent och vi räknar med att den totala nedgången från topp till botten kan bli cirka 15-20 procent innan vi ser en mer varaktig vändning”.
SEB räknar med att sysselsättningen faller svagt nästa år, medan arbetslösheten stiger till drygt 8,5 procent.
– Inbromsande inflation och att vi snart når Riksbankens räntetopp minskar riskerna för ett ännu djupare konsumtionsfall. Reallönerna börjar antagligen stiga under hösten, säger Daniel Bergvall.
En svag krona fördröjer inflationsnedgången men de historiska sambanden pekar på att effekten är begränsad, drygt 0,5 procent för kärninflationen, och att den internationella prisutvecklingen är viktigare. Prognosen är att KPIF exklusive energi tillfälligt faller under Riksbankens mål i slutet av 2024 när priserna på livsmedel och andra varor reverserar delar av den tidigare uppgången.
Sista räntehöjningen
Enligt SEB har kärninflationen varit aningen högre än Riksbankens prognos och vi ser en hög sannolikhet för att räntan höjs i september, i linje med räntebanan från i juni. Detta blir den sista höjningen, enligt SEB.
”Att Fed och ECB har höjt klart gör det lättare för Riksbanken att ligga still. När kärninflationen närmar sig målet i mitten av nästa år sänker Riksbanken räntan och i slutet av 2025 ligger styrräntan på 2,5 procent”.
– Den svaga kronan är en uppåtrisk för styrräntan givet att flera i ledamöter i direktionen sagt att en ytterligare försvagning skulle kunna leda till fler höjningar. Men om ytterligare åtstramning behövs tror vi att direktionen föredrar att öka obligationsförsäljningarna i stället, säger Jens Magnusson.
