Inkomstklyftorna växer över hela landet, visar en ny sammanställning från SCB. I tre av fyra kommuner ökade andelen invånare som bor i hushåll med låg ekonomisk standard åren 2015–2021.
Enligt den senaste statistiken bor 14,2 procent av Sveriges befolkning i hushåll med låg ekonomisk standard, vilket är en ökning med drygt en halv procentenhet sedan 2015. Under samma period ökade andelen med hög ekonomisk standard ungefär lika mycket, till 5,7 procent.
Mönstret syns även på kommunnivå, enligt SCB.
– I 216 av landets 290 kommuner ökade andelen invånare i hushåll med låg ekonomisk standard mellan 2015 och 2021. Samtidigt ökade andelen med hög ekonomisk standard i 198 kommuner, säger Johan Lindberg, utredare på SCB.
Andelen personer i hushåll med låg ekonomisk standard
I en del kommuner är förändringarna små, framför allt vad gäller hög ekonomisk standard. Om man bara tittar på förändringar på minst 0,5 procentenheter visar det följande utveckling för åren 2015–2021:
Andelen personer i hushåll med låg ekonomisk standard ökar i 170 och minskar i 36 av Sveriges kommuner. Samtidigt ökar andelen personer i hushåll med hög ekonomisk standard i 73 kommuner och minskar i 8.
– Generellt växer grupperna med låg ekonomisk standard i en större omfattning än grupperna med hög standard. Allra mest ökade andelen invånare i hushåll med låg ekonomisk standard i Hällefors kommun under åren 2015 till 2021, från drygt 19 procent till nästan 26 procent.
Ett annat sätt att mäta inkomstskillnader är att använda den så kallade ginikoefficienten (se faktaruta för förklaring). Enligt den ökade inkomstskillnaderna i 235 kommuner mellan 2015 och 2021.
– Danderyd och Lidingö hade de största inkomstskillnaderna i landet både 2015 och 2021. Men skillnaderna ökade faktiskt mest i Dorotea de här åren. Av de 20 kommunerna med störst inkomstskillnader var det bara i Gnosjö de minskade, säger Johan Lindberg.
Största ökningen i Båstad
Hushållens ekonomiska standard beräknas utifrån deras totala disponibla inkomst, som har ökat varje år sedan mitten av 1990-talet. Men utvecklingen ser olika ut i olika kommuner.
– De minsta ökningarna var i Eda, Sigtuna, Högsby och Hultsfred. Där ökade hushållens medianinkomst med 0,5–1,5 procent mellan 2015 och 2021. Motsvarande siffra för hela Sverige var nästan 7 procent, säger Johan Lindberg.
Den största ökningen var i Båstad, närmare 11 procent, uppger SCB.
– I en kommun minskade faktiskt den disponibla medianinkomsten de här åren. I Strömstad sjönk den med drygt en procent, vilket främst beror på en nedgång under pandemiåren 2020–2021.
