Hovrätten fastställer den fällande domen mot en man i 40-årsåldern som i egenskap av finansiell rådgivare mottagit pengar av ett flertal personer för placeringar med låg till medelhög risk som han i själva verket finansierat sin egen nystartade verksamhet med.
Fängelsestraffet och längden på näringsförbudet respektive rådgivningsförbudet sänks dock medan skadeståndet i miljonklassen står fast.
En man i 40-årsåldern åtalades i juni 2018 vid Stockholms tingsrätt för bland annat flera fall av grovt bokföringsbrott, grovt skattebrott och grovt bedrägeri.
40-åringen hade varit ställföreträdare för ett bolag som ägnade sig åt, bland annat, kapitalförvaltning och finansiell rådgivning. Bolaget tvångslikviderades i april 2016 på grund av att årsredovisningen inte hade getts in till Bolagsverket och några veckor senare försattes bolaget i konkurs.
Fått med sig klienter från tidigare jobb
Av utredningen framgick att 40-åringen ansvarade för bokföringen i såväl det konkurssatta bolaget som dess moderbolag och att han inte hade fullgjort sina skyldigheter sedan 2011. Vidare framgick att 40-åringen erhållit pengar från ett antal personer. 40-åringen hade genom sin tidigare anställning på ett annat företag fått med sig två av målsägandena som klienter och ytterligare fler hade han och hans anställda nått genom telemarketing.
Enligt personerna skulle pengarna investeras i fonder och andra värdepapper med relativt låg risk – i stället investerades pengarna i 40-åringens nystartade bolag, vilket enligt experter innebar en hög till extremt hög risk. Avseende skattebrotten hade 40-åringen bland annat tagit ett lån från sitt bolag och köpt en bostadsrättslägenhet i Haninge, som han en kort tid därefter sålde.
Tingsrätten fann att Ekobrottsmyndigheten hade lyckats styrka två fall av bedrägeri, ett fall av grovt bedrägeri, nio fall av grovt bokföringsbrott, ett fall av skattebrott samt tre fall av brott mot aktiebolagslagen. Däremot friades 40-åringen från ett av åtalen om bedrägeri – tingsrätten ansåg det inte vara visat att 40-åringen från början hade avsett att använda målsägandes investerade pengar i sitt bolag och att rekvisiten för bedrägeri därmed inte var uppfyllda.
Dömdes till tre och ett halvt års fängelse
Mannen dömdes till fängelse i tre och ett halvt år och ålades näringsförbud och rådgivningsförbud i åtta år. Han skulle även betala skadestånd till tre av målsägandena med 200 000, 750 000 respektive drygt 1,8 miljoner kronor jämte ränta.
Åklagaren överklagade tingsrättens dom i påföljdsdelen och yrkade att mannen skulle få ett längre fängelsestraff. Mannen själv yrkade å sin sida att hovrätten skulle frikänna honom från ansvar för fem fall av grovt bedrägeri och två fall av bedrägeri, och till följd av detta avslå tillhörande skadeståndsyrkanden. Han yrkade även att näringsförbudet och rådgivningsförbudet skulle undanröjas eller i vart fall sättas ned samt att straffet skulle lindras.
Svea hovrätt delar tingsrättens bedömning att mannen gjort sig skyldig till de gärningar som överklagats men har några tillägg i sin motivering till varför. Det saknas enligt hovrätten skäl att ifrågasätta målsägandenas uppgifter om att de önskat göra placeringar med låg till medelhög risk – vilket dessutom dokumenterats i de rådgivningsdokument som upprättats. Ingen av målsägandena efterfrågade alltså placeringar med den mycket höga risk som utredningen visar att placeringarna i mannens nystartade verksamhet varit förenade med.
Måste varit införstådd med investeringsönskemålen
Bevisningen styrker, enligt hovrätten, att mannen måste ha varit införstådd med de verkliga investeringsönskemålen och att han gav målsägandena uppfattningen om att medlen skulle investeras på ett annat sätt än de faktiskt gjorde. Det är även styrkt att mannen genom detta vilseledande förmådde målsägandena att betala in pengarna till honom.
Det står samtidigt klart att mannen har använt medlen i sin egen verksamhet och att målsägandena därigenom kom att orsakas skada eller risk för skada. Dispositionerna har inneburit vinning för mannen eller annan.
Mannen uppgifter framstår dessutom som ”påtagligt vaga” och i några fall ”svårförenliga med övrig utredning”. De får heller inget starkt stöd av de personer som arbetat i hans verksamhet under den aktuella tidsperioden. Mannens berättelse och annan motbevisning förtar därför inte ”mer än i ringa mån” värdet av åklagarens robusta bevisning, finner hovrätten. Tingsrättens dom i skulddelen står alltså fast.
Hovrätten mildrar fängelsestraffet
Hovrätten ändrar dock tingsrättens dom i påföljdsdelen genom att sänka fängelsestraffet till två år och sex månader. Längden på näringsförbudet respektive rådgivningsförbudet sänks båda till fem år. Hovrätten bedömer det samlade straffvärdet som lägre än vad tingsrätten kommit fram till.
En nämndeman är skiljaktig i påföljdsdelen och anser att tingsrättens domslut ska stå fast även här. (Blendow Lexnova).
