Ny utredning med förslag ska ge ett stärkt skydd för konsumenterna. Bland annat ska sänkt räntetak minska utlåningen av de dyraste krediter med cirka 12 procent, eller knappt en miljard kronor per år.
Skulderna hos Kronofogdemyndigheten fortsätter att växa snabbt. På tio år har skuldberget vuxit med cirka 34 miljarder kronor. De sammanlagda skulderna hos Kronofogdemyndigheten är nu uppe i 101 miljarder kronor. Sedan förra året har skulderna ökat med drygt sju miljarder, vilket är närmare 20 miljoner kronor om dagen. Samtidigt ökar även antalet inkassokrav och likaså antalet personer med skulder hos Kronofogdemyndigheten har återigen ökat något det senaste året. Konsumenternas totala skuld till inkassobolagen uppgick till 103 miljarder kronor vid förra årets slut.
Allvarligt problem
Under måndagen överlämnade Överskuldsättningsutredningen betänkandet Ett förstärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning till civilminister Erik Slottner. Betänkandet innehåller förslag på hur riskfylld kreditgivning och överskuldsättning kan motverkas.
– Det här är inte en hållbar utveckling. Överskuldsättning är ett mycket allvarligt problem för både den enskilde, för anhöriga och för samhället. Vi ser att skulder hos inkassobolag och Kronofogdemyndigheten fortsätter att öka och därför är det mycket viktigt att arbeta vidare för att hitta åtgärder som motverkar den utvecklingen. Jag ser därför fram emot att ta del av utredningens slutsatser, säger civilminister Erik Slottner.
Ett antal förslag
Utredningen som nu presenterar sitt betänkande föreslår ett antal förslag som stärker skyddet för konsumenterna.
Bland annat ska ett sänkt räntetak minska utlåningen av de dyraste krediter med cirka 12 procent, eller knappt en miljard kronor per år. Samtidigt ska ett absolut kostnadstak begränsa möjligheterna att ta ut kostnader vid betalningsdröjsmål.
Det finns även förslag om att ett system för register över skuld- och kreditinformation (Skri-register) ska införas. Av registret ska det framgå uppgifter om samtliga krediter som omfattas av konsumentkreditlagens krav på kreditprövning och som har lämnats av företag under Finansinspektionens eller motsvarande utländsk myndighets tillsyn. Det ska även framgå betalningsdröjsmål som varat i minst 30 dagar från förfallodagen.
Utredningen föreslår också att Statskontoret ska få i uppdrag att analysera och utvärdera kommunernas budget- och skuldrådgivning för att det ska finnas möjlighet till likvärdig rådgivning över hela landet.
