I oktober 2007 fick jag i uppdrag av regeringen att som särskild utredare ta ställning till om kravet på lägsta tillåtna aktiekapital för privata aktiebolag bör sänkas. Tisdagen den 13 maj överlämnade min utredningssekreterare Therese Larsson och jag vårt delbetänkande till Beatrice Ask.
Vårt huvudförslag går ut på att kravet på minsta aktiekapital i privata aktiebolag sänks från 100 000 kr till 50 000 kr. Denna nivå, som historiskt är mycket låg, har bestämts utifrån en avvägning mellan intresset av att fler mindre företag ska kunna välja att bedriva sin verksamhet i aktiebolagsform och de olika effekter som en sänkning kan innebära. Det är exempelvis fråga om effekter för kapitalkravets funktion som seriositetsspärr eller effekter innebärande avtalsvis ökade krav från vissa borgenärer på exempelvis säkerheter.
Vi har även angett ett alternativt förslag innebärande en möjlighet till successiv inbetalning av aktiekapitalet vid nybildning av privat aktiebolag. Förslaget innebär att minst en fjärdedel av aktiekapitalet ska betalas in vid bolagets bildande och att resterande får inbetalas inom den tid som bestäms i stiftelseurkunden. I det alternativa förslaget ingår även en möjlighet att samtidigt sänka minimikapitalet till 50 000 kr.
Utredningen har inte kunnat finna empiriskt stöd för att nyföretagandet i Sverige skulle öka på grund av en sänkning av aktiekapitalet. Däremot har vi funnit att den lagstadgade miniminivån för aktiekapitalet kan ha betydelse för den enskildes val av företagsform. Det är i och för sig inte något självändamål att öka antalet aktiebolag på bekostnad av andra företagsformer. Däremot bör även mindre verksamheter med lägre kapitalbehov ha större valfrihet att kunna välja den associationsform som är mest lämplig i det enskilda fallet. En ökad tillgänglighet till aktiebolagsformen för mindre företag talar därför för att sänka dagens kapitalkrav. Den föreslagna sänkningen av aktiekapitalet gynna företag vars initiala kapitalbehov inte uppgår till 100 000 kr och där kapitalkravet således ses som ett hinder att välja aktiebolagsformen. Det är framför allt fråga om verksamheter inom tjänstesektorn och då särskilt inom sådana branscher där investeringar i materiella tillgångar inte behövs i någon större omfattning. Över 80 % av samtliga nya företag startades 2006 inom tjänstesektorn.
Det kan tyckas att 100 000 kr inte är så mycket att skrapa ihop om man har en bra affärsidé, men faktum är att för en småföretagare som lämnar anställningstryggheten för att satsa på ett eget företag behöver betydligt mer hö i ladan för att klara sig och sin familj fram till dess att företaget börjar gå med vinst. För företagare med lägre kapitalbehov är det då onödigt betungande att låsa upp mer resurser i bolaget än man måste.
Om nu en sänkning är så bra kan man fråga sig varför utredningen bara föreslår en halvering av aktiekapitalet, varför inte sänka till 20 000 kr eller helt avskaffa kapitalkravet i privata bolag, som i England eller Frankrike? Svaret står delvis att finna i den stora betydelse som aktiekapitalet av hävd anses ha enligt svensk rätt såsom garanti som gäller kollektivt för nuvarande och framtida borgenärer. Aktiekapitalet är också att se som ett standardkontrakt för alla borgenärer. Om kapitalkravet sänks till ett minimum eller avskaffas helt skulle individuella överenskommelser krävas i större utsträckning, vilket skulle innebära ökade transaktionskostnader för både de bolag och de borgenärer som träffar avtal. Vidare anses kapitalkravet till viss del fungera som en seriositetsspärr och kanske även som ett visst hinder mot missbruk av aktiebolagsformen för ekonomisk brottslighet.
Sammanfattningsvis leder den föreslagna sänkningen till att även tjänsteföretag med ett lägre kapitalbehov kan använda sig av aktiebolagsformen, utan att densamma riskerar att urholkas eller att kapitalkravet ersätts med avtal.
Klicka här för att läsa mer om Carl Svernlövs kurs Den nya bolagskoden
