En man som under närmare 30 års tid har varit utflyttad från Sverige bedöms inte ha en väsentlig anknytning hit – trots bostadsrätter i Stockholm och bolagsengagemang i landet. Skatteverkets beslut att beskatta honom som obegränsat skattskyldig för en aktieavyttring om nästan 280 miljoner kronor upphävs därför.
Skatteverket beslutade genom efterbeskattning för år 2014 att beskatta en man som obegränsat skattskyldig för en kapitalinkomst om nästan 280 miljoner kronor. Mannen påfördes även skattetillägg.
Som skäl för besluten angavs att mannen, som flyttade från Sverige år 1984 men återvände år 2014, var obegränsat skattskyldig i Sverige vid tidpunkten för avyttringen av aktierna i april 2014. Verket ansåg att mannen varit bosatt i Sverige och haft en väsentlig anknytning hit. Han hade bland annat ägt två lägenheter i Stockholm under perioden och ett fritidshus i Åre. Myndigheten lade även vikt vid att mannens fru och dotter var folkbokförda i Sverige fram till år 2006. Därtill hade mannens dotter deltagit i skolundervisning i Sverige några veckor våren 2014. Vidare hade han haft ekonomiskt engagemang i två svenska aktiebolag.
Inte bosatt i Sverige vid aktieavyttringen
Mannen överklagade besluten till Förvaltningsrätten i Stockholm och gjorde gällande att han inte haft någon nämnvärd anknytning till Sverige mellan år 1984 och den 6 augusti 2014. Han och hans fru hade uppehållstillstånd i Monaco. Vidare hade han ett hyreskontrakt och körkort utfärdat där. Han har inte haft någon familj i Sverige sedan han flyttade. Dottern föddes visserligen här men familjen lämnade Sverige elva dagar efter dotterns födelse.
Förvaltningsrätten ansåg i likhet med Skatteverket att bostadsrätterna i Stockholm och dotterns skolgång i Sverige talade för att mannen skulle anses bosatt här. Det saknades dock ytterligare utredning som visade att mannen faktiskt vistats i Sverige regelbundet under perioden. I motsatt riktning talade även det underlag som mannen gett in i målet. Sammantaget ansåg domstolen att verket inte hade bevisat att mannen varit bosatt i Sverige vid tidpunkten för aktieavyttringen i april 2014.
Anknytningen till Sverige
Nästa fråga var om mannen hade väsentlig anknytning till Sverige.
Den omständigheten att mannen varit utflyttad från Sverige under närmare 30 år talade starkt emot att han skulle ha en sådan anknytning hit. Det ena bolaget hade inte varit aktivt under större delen som mannen varit bosatt utomlands. Aktieinnehavet i det andra bolaget anskaffades lång tid efter att han flyttat från Sverige.
Beträffande bostäderna hade mannen obestritt uppgett att den ena lägenheten varit uthyrd under den aktuella perioden. Den andra bostadsrätten har han visserligen haft möjlighet att disponera över men förvaltningsrätten ansåg att det inte räckte för att väsentlig anknytning hit skulle föreligga.
”Med särskilt beaktande av den tid som förflutit sedan [mannen] flyttade ut från Sverige bedömer förvaltningsrätten att väsentligt inflytande i de två bolagen och tillgången till en av de två bostadsrätterna i Stockholm inte är tillräckligt för att [han] ska anses ha haft sådan väsentlig anknytning till Sverige som avses i inkomstskattelagen”, skrev domstolen.
Att han haft en fritidsbostad och en bil i Sverige samt att dottern gått i skola här under en kort period ändrade inte bedömningen.
Överklagandet skulle därför bifallas i sin helhet. Han beviljades även ersättning för sina kostnader med sammanlagt 60 000 kronor – av yrkade 683 000 kronor. En nämndeman var skiljaktig i ersättningsdelen och ansåg att mannen skulle beviljas ersättning med begärt belopp.
Inte obegränsat skattskyldig i Sverige
Kammarrätten i Stockholm ansluter sig till förvaltningsrättens bedömning att mannen inte var obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av bosättning.
Beträffande frågan om väsentlig anknytning konstaterar domstolen att mannens fru och dotter visserligen var folkbokförda i Sverige fram till år 2006. Mannen har dock anfört att familjen levt utanför Sverige från det att dottern var elva dagar gammal och gett in underlag till stöd för detta, vilket Skatteverket inte har ifrågasatt.
Det finns inte heller skäl att tillmäta mannens bolagsengagemang och bostäder mer betydelse än vad som gjordes i HFD 2019 ref. 12 enbart för att anknytningen till Sverige uppkom i närtid till följd av hans eget agerande. Syftet med bestämmelsen om väsentlig anknytning i inkomstskattelagen är nämligen att förhindra skenbosättning i utlandet av personer som tidigare varit bosatta och verksamma i Sverige.
Mot bakgrund av detta anser kammarrätten att mannen inte var obegränsat skattskyldig i Sverige vid tidpunkten för avyttringen. Skatteverkets överklagande ska alltså avslås.
Till skillnad från underinstansen anser dock kammarrätten att mannen har rätt till 150 000 kronor i ersättning för kostnader i förvaltningsrätten. Han har även rätt till 50 000 kronor i ersättning för ombudskostnader i kammarrätten. (Blendow Lexnova)
