Slutnotan för underhåll av det statliga vägnätet blir i genomsnitt mer än 40 procent dyrare än vad som upphandlades från början. Det visar en ny granskning som Riksrevisionen har gjort.
Varje år upphandlar Trafikverket drift och basunderhåll av det statliga vägnätet för cirka 3,5 miljarder kronor, varav snöröjning och andra vinterrelaterade åtgärder utgör drygt hälften av kostnaderna.
Riksrevisionen har granskat Trafikverkets upphandlade kontrakt och kan nu konstatera att slutnotan för dessa i genomsnitt blir 41 procent dyrare än vad som ursprungligen upphandlades, något som förvånar Riksrevisionen.
– Granskningen gjordes efter indikationer på kostnadsökningar – men att det handlar om så här stora summor hade vi inte förväntat oss, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Handlar om känsliga upphandlingar
Enligt Riskrevisionen är Trafikverkets upphandlingar känsliga för så kallad ”obalanserad budgivning”, innebärande att entreprenörerna spekulerar i att behovet av vissa typer av arbeten ska öka eller minska i jämförelse med vad man preciserat i sitt upphandlingsunderlag.
Det innebär att leverantören av en tjänst kan lämna låga pris i syfte att vinna en upphandling och sedan göra stora vinster på olika tilläggsbeställningar, som är dyra, och som man inte reglerat under upphandlingen.
– Det är inte otillåtet att göra så, men det ökar risken för att staten inte får så mycket underhåll som möjligt för pengarna, säger Erik Trollius, projektledare för granskningen.
Rekommenderas att se över sina upphandlingar
Mot bakgrund av vad som framkommit under granskningen rekommenderar Riksrevisionen nu Trafikverket att ta fram en ny process för kvalitetssäkring av sina upphandlingsunderlag. Dessutom uppmanas myndigheten att förbättra sin dokumentation av utförda arbeten i syfte att skapa bättre förutsättningar för framtida upphandlingar och därmed minska kostnaderna.
– Det bästa sättet att minska risken för kostnadsökningar är att så träffsäkert som möjligt ange vad som ska ingå i kontrakten. Då minskar behovet av tilläggsbeställningar och utrymmet för spekulativ prissättning krymper, säger Erik Trollius.
