Riksrevisionen kritisk: Regeringens finanspolitik ger mindre ljus bild av läget

Den finanspolitik som regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om är baserad på en ny beräkningsmetod som ger en väsentligt mindre ljus bild av det statsfinansiella läget. Det menar Riksrevisionen som även uppger att regeringen inte informerade riksdagen om förändringen.

Riksrevisionen har granskat regeringens föreslagna finanspolitik i de ekonomiska propositionerna under 2022. Den övergripande slutsatsen är att den inte är redovisad i enlighet med det finanspolitiska ramverket.

Riksrevisionen vänder sig särskilt mot att regeringen har ändrat metod för att beräkna det strukturella sparandet utan att informera riksdagen om förändringen och konsekvenserna av detta. Med den nya metoden framstår den ekonomiska politiken som mindre åtstramande än vad den skulle gjort med den tidigare metoden, menar Riksrevisionen. Riksrevisionens granskning visar att budgetutrymmet för 2023 skulle ha varit ungefär 55 miljarder kronor större, beräknat med den tidigare metoden.

– Vi tar inte ställning till om den nya metoden är bättre eller sämre, då det saknas underlag för en sådan bedömning, men konstaterar att den ger en annan bild av det statsfinansiella läget för 2023. Det borde ha redovisats tydligt, särskilt med tanke på att det potentiellt sett kan påverka samspelet med penningpolitiken och Riksbankens bedömning av lämplig nivå på styrräntan, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Saknas en gemensam metod att bedöma de offentliga finanserna

Enligt det finanspolitiska ramverket ska det strukturella sparandet beräknas med vedertagna metoder, uppger Riksrevisionen. Vad som är vedertagen metod specificeras inte, men regeringen och dess expertmyndigheter Konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket har de senaste åren använt snarlika metoder.

– Vi bedömer att regeringens metodändring är ett avsteg från den vedertagna metoden att beräkna det strukturella sparandet. Nu saknas en gemensam metod för att bedöma hur de offentliga finanserna ser ut och utvecklas. Det är allvarligt, säger Håkan Jönsson, enhetschef på Riksrevisionen.

Riksrevisionen har under flera år kritiserat regeringen för att den inte tydligt redovisat varför dess prognoser för det strukturella sparandet skiljer sig från expertmyndigheternas prognoser.

”Eftersom myndigheterna inte använder den nya beräkningsmetoden blir jämförelser mellan regeringens och expertmyndigheternas prognoser nu ännu svårare att göra. Det försvårar i sin tur riksdagens och andras bedömningar av den finanspolitiska inriktningen”, skriver Riksrevisionen.

Riksrevisionen konstaterar dessutom att regeringen är otydlig i sin bedömning av finanspolitikens inriktning.

Riksrevisionen rekommenderar

Riksrevisionen rekommenderar nu regeringen att ta initiativ för att säkerställa att det åter etableras en vedertagen metod för regeringen, Ekonomistyrningsverket och Konjunkturinstitutet att beräkna det strukturella sparandet. Regeringen ör även öka transparensen om inriktning av finanspolitiken i de ekonomiska propositionerna så att det tydligt framgår vad bedömningen baseras på, enligt Riksrevisionen.

Dessutom för regeringen förbättra prognosjämförelserna i de ekonomiska propositionerna samt överväga att sänka utgiftstaket om behovet av marginaler till följd av de finanspolitiska riskerna blir mindre än befarat. Regeringen bör även utveckla handlingsreglerna för hur finanspolitiken ska samspela med penningpolitiken i samband med nästa översyn av överskottsmålet.