Riksrevisionen granskar nu om den omtalade reduktionsplikten bidrar till de klimatpolitiska målen på ett effektivt sätt.
Riksrevisionen granskar nu om reduktionsplikten effektivt bidrar till uppfyllelsen av Sveriges klimatmål.
– Granskningen kommer bland annat att undersöka om reduktionspliktens kostnader är rimliga i förhållande till andra sätt att bidra till målen om minskade utsläpp av växthusgas, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Klimatmålen
Reduktionsplikten infördes 2018 och innebär en skyldighet för drivmedelsbolag att minska utsläppen av växthusgaser från bensin och diesel genom att blanda ut med biodrivmedel, till exempel etanol eller så kallad biodiesel. Syftet är att bidra till transportsektorns klimatmål om att minska växthusgasutsläppen från inrikes transporter (utom luftfart) med 70 procent mellan 2010 och 2030.
Frågetecken finns
Enligt Riksrevisionen finns det dock en rad frågetecken kring reduktionspliktens effektivitet som styrmedel. Det handlar bland annat om osäkerheter om reduktionspliktens påverkan på drivmedelspriserna vid pump, tillgången på biodrivmedel och relationen till EU:s styrning på klimatområdet.
Riksrevisionens syfte med granskningen är alltså därför att undersöka om reduktionsplikten bidrar till de klimatpolitiska målen på ett effektivt sätt.
