Riksrevisionen granskar om rotavdraget har minskat svartarbetet
Riksrevisionen granskar nu om regeringen har utformat och implementerat rotavdraget så att det på ett effektivt sätt ökar arbetsutbudet och minskar svartarbetet så som det var tänkt.
Rotavdraget infördes permanent 2009, för att motverka svartarbete och öka det totala arbetsutbudet. Från början bedömde regeringen att avdragen skulle uppgå till 3,5 miljarder kronor om året, men 2021 godkändes rotavdrag för 12 miljarder kronor. Riksrevisionen granskar nu om rotavdraget fungerar som det var tänkt.
– Rotavdraget är en av de större reformerna som genomförts under de senaste 20 åren. Vi vill ta reda på om det fått de avsedda effekterna, säger riksrevisor Helena Lindberg.
När reformen infördes
Innan år 2009 hade rotavdrag använts periodvis som tillfälliga konjunkturstöd.
”När reformen infördes bedömdes de beviljade avdragen uppgå till 3,5 miljarder kronor, men för 2021 uppgick de så kallade skatteutgifterna till 12 miljarder kronor. Detta trots att avdraget sänktes 2016, från 50 till 30 procent av arbetskostnaden. Reformen har därmed blivit en betydligt större utgiftspost på statens budget än vad som förutsågs när den infördes”, skriver Riksrevisionen på sin hemsida.
Riksrevisionen uppger att rotreformen motiverades utifrån grundläggande ekonomisk teori som säger att ökad specialisering leder till ökad effektivitet för både individ och samhälle.
”Eftersom en snickare i regel utför snickeriarbeten bättre och snabbare än en amatör, tjänar hushållen på att köpa dessa tjänster i stället för att själva utföra dem – samtidigt som hushållen frigör tid för arbete som de är bättre på, såsom sina vanliga arbeten”, skriver Riksrevisionen.
Granskningen
En grundläggande tanke med reformen är alltså att hushåll som köper rottjänster ökar sitt arbetsutbud och därmed betalar mer inkomstskatt. Ytterligare ett mål med reformen är att svartarbetet ska minska, vilket också bidrar till ökade skatteintäkter. Delar av reformens kostnader ska därmed finansieras genom ökade skatteintäkter.
Enligt Riksrevisionen saknas dock kunskaper om rotavdraget haft dessa effekter. Riksrevisionen granskning ska därför svara på om regeringen har utformat och implementerat rotavdraget så att det på ett effektivt sätt ökar arbetsutbudet och minskar svartarbetet.
Resultatet från granskningen kommer att sammanställas i en rapport med planerad publicering i november 2023.
