Statens betalningar resulterade i ett överskott på 98 miljarder kronor i februari. Riksgäldens egna prognos var ett överskott på 58,7 miljarder kronor. Enligt Riksgälden beror skillnaden mot prognos främst på högre skatteinkomster än beräknat. Samtidigt betalades inte hela elprisstödet till hushållen ut i februari, vilket ledde till ett tillfälligt starkare primärsaldo än väntat.
Det primära saldot var 35,4 miljarder kronor högre än prognos. Skatteinkomsterna var cirka 21 miljarder kronor högre än beräknat, vilket främst beror på högre kompletteringsbetalningar.
Att det primära saldot blev högre än prognos beror även på att inte hela elprisstödet betalades ut i februari. Riksgälden förklarar att elprisstödet finansieras av redan inkomna flaskhalsintäkter och ökar därmed nettoutlåningen till Svenska kraftnät, genom minskad inlåning. Utbetalningarna till hushållen administreras dock av Försäkringskassan.
I februari skedde en överföring från Svenska kraftnäts konto i Riksgälden till Försäkringskassans. Endast delar av elprisstödet betalades dock ut till hushåll före månadsskiftet, vilket ledde till att primärsaldot stärktes tillfälligt med knappt 11 miljarder kronor.
Nettoutlåning till myndigheter
Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter med flera var 3,6 miljarder kronor lägre än prognos. Det beror främst på att utbetalningen av EU-avgiften blev lägre än väntat samtidigt som inlåningen från Pensionsmyndigheten var högre.
Räntebetalningarna på statsskulden var 0,3 miljarder kronor lägre än prognos.
För tolvmånadersperioden till och med februari 2023 visade statens betalningar ett överskott på 129,6 miljarder kronor.
Statsskulden uppgick till 1 027 miljarder kronor i slutet av februari.
