av Charlotte Driving, chefsrådman Göteborgs tingsrätt, Göran Lundahl, lagman Stockholms tingsrätt, Jan Josefsson, chefsrådman Jönköpings tingsrätt, Lena Egelin, lagman Solna tingsrätt.
Tillsammans med representanter för Sveriges Domstolar har Domstolsverket tagit fram ett förslag om ett utvidgat krav på prövningstillstånd för brottmål i hovrätt. Detta förslag har överlämnats till regeringen. Samtliga hovrättspresidenter har ställt sig bakom förslaget. Enligt detta ska det krävas prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva tingsrättens dom i brottmål om den tilltalade inte dömts till fängelse i två år eller mer.
Den 29 maj 2024 skrev ett antal advokater och en lektor i straffrätt en debattartikel i Dagens Juridik där de var kritiska till Domstolsverkets förslag. Vi vill gärna bemöta deras synpunkter. I debattartikeln skrivs att om förslaget genomförs stryps rättssäkerheten för enskilda på ett påtagligt sätt. Det påstås också att förslaget ruckar på grundstatliga värden och att brottsoffers möjlighet till upprättelse försvåras avsevärt.
Vi delar inte debattörernas syn att rättssäkerheten stryps om förslaget genomförs. Förslaget leder snarare till det motsatta. Anledningen till det är följande: Systemet med prövningstillstånd i både tvistemål och brottmål är inarbetat och robust. Reglerna har utvärderats flera gånger. Det finns en rik praxis från Högsta domstolen om hur de ska tillämpas. Det finns inget som talar mot att systemet också skulle kunna utvidgas till att omfatta även de lite mer omfattande brottmålen.
Prövningen är förenklad men mer till formen än till innehållet. Vid en bedömning av om prövningstillstånd ska beviljas gör hovrätterna en ingående och noggrann genomgång av underrättens avgörande och de skäl till ändring som förts fram i överklagandet. Reglerna innebär att prövningstillstånd ska beviljas generöst. Finns det anledning att betvivla riktigheten av tingsrättens avgörande eller om det inte på materialet från tingsrätten går att bedöma om domen är riktig, ska prövningstillstånd beviljas.
En utvidgning av kravet på prövningstillstånd innebär att resurserna kan läggas på de mål som verkligen behöver dem, samtidigt som de mål där en vidare prövning inte framstår som meningsfull kan avgöras snabbare och på ett enklare sätt, vilket är till fördel både för den som dömts och för den som drabbats av brottet. Den som dömts för brott kan t.ex. snabbare får del av olika kriminalvårdsinsatser. Den som drabbats av brott får snabbare ett beslut om skadestånd och en möjlighet att gå vidare. En mycket viktig rättssäkerhetsaspekt är att prövningen sker inom rimlig tid och möjligheten till ett snabbare avgörande är ett sätt att stärka rättssäkerheten.
Av samma skäl anser vi inte heller att brottsoffers möjlighet till upprättelse försvåras. Om det finns anledning att betvivla riktigheten av tingsrättens avgörande i skadeståndsdelen ska prövningstillstånd beviljas och en fullständig prövning av målet genomföras.
Det är värt att notera att förslaget – precis som nu gällande regler – är en avvägning och inte ett förslag om generellt prövningstillstånd för alla brottmål. De som dömts till fängelse i två år eller mer kommer även i fortsättningen inte att behöva prövningstillstånd i hovrätt.
Vi vill också kort kommentera en artikel i Dagens Juridik den 5 juni 2024 av professorn i processrätt, Eric Bylander. Eric Bylander förordar att en förändring av systemet bör ske först efter en offentlig utredning och inte på underlag av en promemoria från Domstolsverket. Han lyfter också frågan om förslagets förenlighet med bestämmelserna i Europakonventionen om rättvis rättegång.
Vi konstaterar att frågan om ett utvidgat eller generellt krav på prövningstillstånd för brottmål i hovrätt har utretts flera gånger sedan mitten av 1990-talet. Det förslag som Domstolsverket nu tagit fram är lika väl genomarbetat som om det hade tagits fram inom ramen för en statlig utredning, eftersom den grupp som tagit fram förslaget bestått av jurister med lång erfarenhet av lagstiftningsarbete och just den här typen av frågor.
Vad gäller förslagets förenlighet med Europakonventionens krav har den entydiga bedömningen i tidigare utredningar varit att ett utvidgat eller generellt krav på prövningstillstånd är väl förenligt med de krav som ställs i konventionen.
Sammanfattningsvis är förslaget å ena sidan bara ytterligare ett steg på en redan påbörjad resa att utöka den etablerade ordningen med prövningstillstånd. Samtidigt är det en mycket angelägen reform; samhällsutvecklingen har inneburit att domstolarna i dag hanterar allt fler men också större, mer komplicerade och resurskrävande brottmål än tidigare. Samtidigt har senare års straffskärpningsreformer i praktiken lett till att färre brottmål än tidigare omfattas av prövningstillstånd. Det är viktigt att domstolarna får bästa möjliga förutsättningar att använda sina resurser på ett ändamålsenligt sätt. Förslaget innebär i praktiken att anpassa hanteringen efter verkligheten och att hovrätterna inte ska tvingas lägga omfattande tid på att pröva mål vid huvudförhandling där det redan från början är klart att klaganden inte har några utsikter till ändring. Det är därför oerhört angeläget att förslaget nu bereds vidare inom Regeringskansliet och så småningom genomförs.
