Regeringen och Sverigedemokraterna vill skärpa villkoren för arbetskraftsinvandring. För att kunna beviljas ett arbetstillstånd ska en arbetskraftsinvandrare ha en lön som uppgår till minst 80 procent av medianlönen. Det innebär en lön på minst 26 560 kronor per månad för att få komma till Sverige för att jobba. Förslaget får stark kritik från flera håll.
Under en pressträff under torsdagen presenterades nyheten att regeringen skärper villkoren för arbetskraftsinvandring.
Det var migrationsminister Maria Malmer Stenegard som presenterade nyheten tillsammans med övriga Tidöpartier.
Det höjda försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare innebär krav på en dubbelt så hög lön som i dag.
– Det här är det första steget i regeringens och samarbetspartiet Sverigedemokraternas arbete med att skärpa villkoren för arbetskraftsinvandring. Den föreslagna nivån syftar till att minska fusk och utnyttjande kopplat till arbetskraftsinvandring, samtidigt som det underlättar för att fler som redan är i Sverige ska kunna ta de jobb som finns, sade migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M).
Lägsta lön
För att kunna beviljas ett arbetstillstånd ska en arbetskraftsinvandrare ha en lön som uppgår till minst 80 procent av medianlönen. Det innebär en lön på minst 26 560 kronor per månad för att få komma till Sverige för att jobba.
– Detta utgör ytterligare ett steg på vägen att ta itu med den ansvarslösa arbetskraftsinvandringen som Socialdemokraterna under sina åtta år vid makten inte stramade åt. Det finns ingen anledning för Sverige att ha omfattande arbetskraftsinvandring till yrken som saknar särskilda kvalifikationer. Sverige är ett av de länder med högst arbetslöshet inom EU. Utgångspunkten bör således vara att svenska jobb i första hand ska gå till de som bor i Sverige, säger Magnus Persson, arbetsmarknadsutskottets ordförande från Sverigedemokraterna.
– Sverige behöver fler företag som startar, växer och anställer. Det ställer krav på ett konkurrenskraftigt näringsklimat men också på tillgång till kvalificerad arbetskraft. Vi vill främja kvalificerad arbetskraftsinvandring men också samtidigt skärpa reglerna för arbetskraftsinvandring för att motverka fusk, utnyttjande och undanträngning av invånare i utanförskap. Vi tror att dessa förändringar öppnar nya möjligheter för arbete för de som är arbetslösa i vårt land idag, säger Kristdemokraternas migrationspolitiska talesperson, Ingemar Kihlström.
– De nya reglerna ska underlätta och öka attraktionskraften för de absolut skarpaste forskarna och ingenjörerna. Vi säkrar nu kompetens till många företag som är beroende av arbetskraft för att kunna utveckla sina verksamheter, säger Liberalernas arbetsmarknadspolitiska talesperson Camilla Mårtensen.
Promemorian bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.
Förordningsändringen föreslås träda i kraft den 1 oktober 2023.
Har mött kritik
Men förslaget har redan mött kritik. Detta är ett problematiskt förslag, uppger Karin Johansson, vice vd på Svenskt Näringsliv, för tidningen Näringslivet.
– Det här är ett kraftfullt slag i luften. Det innebär att politikerna gör ett ingrepp i lönebildningsmodellen. Det är arbetsmarknadens parter som sätter lönerna i Sverige och så ska det fortsätta vara, säger hon till TN.
Hon får medhåll från Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten.
– Att staten inte lägger sig i lönebildningen har varit en praxis som tjänat alla väl, säger han till TN.
Enligt Karin Johansson är det fullt rimligt att en arbetskraftsinvandrare har en inkomst som gör det möjligt att försörja sig själv och medföljande familjemedlemmar. Hon betonar även att de arbetskraftsinvandrare som idag finns i Sverige inte belastar socialförsäkringssystemet.
– Redan idag klarar arbetskraftsinvandrare sin egen försörjning och får i princip aldrig ekonomiskt bistånd. Undersökningar visar att självförsörjningsgraden i det närmaste är 100 procent, säger hon till TN.
