Om inte Conni Jonsson självmant återkallar sin talan yrkar PwC att tingsrätten omgående avvisar käromålet mot PwC.
I mitten av mars lämnade Conni Jonsson, grundare och storägare av EQT, in en stämningsansökan mot PricewaterhouseCoopers och Öhrlings PricewaterhouseCoopers, PWC. I stämningsansökan yrkade han i första hand att domstolen förpliktigar bolagen att solidariskt med varandra betalar honom drygt 266 miljoner kronor jämte ränta från den 25 juli 2020. Conni Jonsson justerade senare skadeståndsyrkandet till till drygt 106,7 miljoner kronor, efter hans försäljning av 5 232 264 Top up-aktier via Luxemburg-bolaget Qarlbo. Efter ett muntligt sammanträde står det nu klart att parterna inte är redo för förlikning.
Sämre skattesituation
Conni Jonsson menar att hans skattesituation har blivit sämre efter att han följt råd från PWC. Han har genom att följa PwCs råd placerat EQT-aktier i Qarlbo. Detta har medfört en sämre skattesituation för honom än om han placerat aktierna i Bark Partners. Den försämrade skattesituationen blir än sämre ju mer aktierna stiger i värde, menar han.
Conni Jonsson förklarar att om de EQT-aktier som han nu har sålt varit placerade i Bark Partners skulle skatten för honom när han tar ut likviden som försäljningen medfört bli 5 procent lägre än i nuvarande situation när aktierna är placerade i Qarlbo.
Totalt 71 607 780 kr utgör den skada Conni Jonsson lidit beträffande de EQT-aktier som sålts, uppger han i ett yttrande i Stockholms tingsrätt. Dessutom skulle han vara tvungen att betala skatt om 34 831 401 kronor om han valde att flytta aktierna till Bark Partners. Till denna kostnad kommer en kupongskatt på utdelningen om 262 044 kronor för de kvarvarande EQT-aktierna. Totala skadan uppgår alltså till drygt 106,7 miljoner kronor.
”Talan är svårbegriplig”
PWC anser att Conni Jonsson bör dra tillbaka stämningsansökan eftersom talan är väckt mot fel part. PwC-bolagen bestrider Conni Jonssons samtliga yrkanden och kan inte något belopp som skäligt eller sättet att beräkna ränta på.
PWC-bolagen uppger att Conni Jonssons talan är konstruerad och svårbegriplig. PWC-bolagen uppfattar det nu som att Conni Jonsson har ändrat sin talan.
”Såvitt PwC-bolagen förstår görs det inte gällande att PwC skulle ha lämnat några konkreta felaktiga uppgifter utan det är PwC:s sätt att uttrycka sig som klandras”, skriver PWC-bolagen.
PwC vidhåller att bolaget har lämnat korrekta råd utifrån de förutsättningar som gällde vid rådgivningstillfället. PwC poängterar vidare, liksom tidigare i målet, att bolaget har varit tydligt vid rådgivningstillfället om att råden har lämnats på uppdrag av EQT, som också betalat för rådgivningen, och att det endast är EQT som kan förlita sig på råden.
Ingen skada skedd
PwC menar vidare att Conni Jonsson inte har lidit någon skada och inte heller behöver lida någon skada. Att det därför saknas förutsättningar att föra en fullgörelsetalan.
”Conni Jonssons förmögenhetsställning har inte försämrats och hans rådighet över sin egendom har inte heller begränsats till följd av råd från PwC. Enligt egna uppgifter har han nyss låtit Qarlbo sälja större delen av sina Top up-aktier för närmare två miljarder kr. Redan här kan konstateras att Conni Jonssons tidigare antaganden om framtiden slagit fel. Fram till yttrandet den 20 september 2021 har Conni Jonsson med bestämdhet hävdat att han skulle behålla aktierna i tio år och sedan göra en total ”exit”. Så blev det alltså inte”.
PwC-bolagen uppger i ett färskt yttrande att Conni Jonsson inte har åberopat något kontraktuellt förhållande mellan honom och PwC som i sig skulle kunna utgöra grund för ett käromål.
”För det fall Conni Jonsson inte självmant återkallar sin talan mot PwC AB yrkar PwC AB att tingsrätten omgående avvisar käromålet mot PwC AB. För det fall Conni Jonsson återkallar sin talan mot PwC AB eller om tingsrätten avvisar käromålet yrkar PwC AB ersättning för sin rättegångskostnad”, skriver PwC-bolagen.
Tidigare kravbrev
PwC-bolagen uppger även att Conni Jansson heller inte har angett någon grund till sitt ränteyrkande. PwC-bolagen spekulerar i att anledningen till att ränta yrkas från det angivna datumet är att Conni Jonsson skickade ett kravbrev den 24 juni 2020. I detta brev krävde Conni Jonsson skadestånd med ett belopp om 159 588 822 kronor, alltså endast 60 procent av det omstämda beloppet, mot delvis andra parter än vad som nu är aktuellt. PwC noterar vidare att hur den påstådda skadan har beräknats i kravbrevet skiljer sig ”markant” från vad som redovisas i stämningsansökan.
Enligt protokollet från den muntliga förberedelsen ska Conni Jonsson och hans ombud nu svara på PwC-bolagens yrkande om avvisning och utveckla beräkningen av skatteeffekterna. Detta ska vara inlämnat senast i mitten av januari. PwC-bolagen får därefter cirka tre veckor på sig att lämna synpunkter på Conni Jonssons yttrande i avvisningsfrågan.
Därefter ska tingsrätten ta ställning till yrkandena om avvisning.
