En part får inte vara anonym när ett mål inleds i domstol – även när det gäller mål om allmän handling.
Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast och avslår den anonyme klagandens överklagande.
En person begärde anonymt via e-post hos Täby kommun att få ta del av en handling, men fick avslag eftersom kommunen hävdade att handlingen inte var allmän. Beslutet överklagades anonymt till kammarrätten, som krävde att personen skulle uppge sitt namn. Hen meddelade dock att denne inte avsåg att uppge sitt namn, varpå överklagandet avvisades.
Tvistlösning enligt kommande AB 25 och ABPU 25
Utkasten till nya standardavtal har väckt stort intresse, inte minst förslaget om att införa ett nytt kapitel 11 – och den så kallade tvistetrappan. Ambitionen att stävja processande är beundransvärd, men frågan är vilken rättslig verkan regleringen kommer att få. Kan tvistetrappan utgöra rättegångshinder, vad gäller i skiljeförfaranden och kan flerstegsklausulen få någon annan rättsverkan? Giorgio Leopardi ger sin analys, liksom tips till den som avser att upprätta entreprenadavtal med standardavtalen som bas.
Ett namn måste anges när målet inleds i domstol
Den anonyma klaganden överklagade kammarrättens beslut till Högsta förvaltningsdomstolen och anförde att denne, med stöd av tryckfrihetsförordningen, har rätt att föra talan anonymt. Vidare finns en e-postadress i målet som klaganden kan nås på.
Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar dock, med hänvisning till praxis, att ”namn måste anges då ett mål inleds i domstol och att det gäller också i mål om utlämnande av allmän handling”. Enligt HFD gäller detta oavsett om det finns en fungerande adressuppgift eller inte och kammarrätten gjorde därför rätt när den förelade klaganden att uppge sitt namn och avvisade överklagandet när föreläggandet inte följdes.
