Om lagstiftaren vill agera för att få mer jämställda pensioner bedömer Pensionsmyndigheten att ett frivilligt efterlevandeskydd för inkomstpension är den åtgärd som är mest lämplig att utreda vidare. Det säger Kristin Kirs, analytiker på Pensionsmyndigheten, och en av författarna till rapporten Åtgärder för mer jämställda och jämlika pensioner.
Skillnaden i den inkomstgrundade allmänna pensionen mellan kvinnor och män var 22 procent år 2022. Pensionsmyndigheten har i den nya rapporten Åtgärder för mer jämställda och jämlika pensioner undersökt hur olika åtgärder för att jämna ut skillnaderna skulle kunna se ut.
− I debatten om jämställda pensioner saknas det ofta en diskussion om och analys av åtgärder som kan vidtas. Vi vill ge en bild av vilka effekter olika åtgärder skulle ge. Vi vill att vår rapport ska användas som ett underlag i debatten och som ett underlag för politikerna om de vill utreda vad som skulle kunna minska pensionsgapet, säger Kristin Kirs, analytiker på Pensionsmyndigheten och en av författarna till rapporten.
Ett efterlevnadsskydd för inkomstpension
Exempel på åtgärder som tas upp i rapporten är efterlevandeskydd för inkomstpension, möjligheten att dela inkomstpensionsrätt, låta sambor med barn överföra premiepensionsrätt och att se över avgiften vid överföring av premiepensionsrätt. Effekterna av åtgärderna har jämförts inte bara utifrån jämställdhetsperspektiv utan även hur bland annat drivkrafter till arbete och arbetsutbud skulle påverkas.
− Om lagstiftaren vill agera för att få mer jämställda pensioner bedömer Pensionsmyndigheten att ett frivilligt efterlevandeskydd för inkomstpension är den åtgärd som är mest lämplig att utreda vidare. Den ekonomiska standarden faller ofta om en inkomst försvinner i ett parhushåll och efterlevandeskydd skulle kunna mildra inkomstbortfallet. Idag finns endast möjlighet att välja efterlevandeskydd för premiepensionen, säger Kristin Kirs.
Risk att kvinnor arbetar mindre
Pensionsmyndigheten poängterar att problemet med ojämställda pensioner har sin grund i ojämställda inkomster mellan kvinnor och män under de år som man arbetar, eftersom pensionssystemet är utformat utifrån livsinkomstprincipen, det vill säga att hela livets inkomster ska avspeglas i pensionen. Ett ojämställt arbetsliv och ojämställt föräldraskap kommer därför ge ojämställda pensioner.
− Det är viktigt att komma ihåg att förändringar i pensionssystemet som höjer kvinnors pensioner kan leda till att kvinnor arbetar mindre, och till exempel går från heltid till deltid. De förslag som Pensionsmyndigheten lyfter fram som lämpliga att utreda bedömer vi har begränsad påverkan på drivkrafter till arbete och arbetsutbudet, säger Kristin Kirs.
