Åtgärder har vidtagits för att förbättra kontrollsystemet vid utbetalning av ersättningar till försvarare och målsägandebiträden i brottmål.
Det anser regeringen som slår tillbaka mot Riksrevisionen som i en granskning slog fast att regeringen i ett tidigare skede borde ha tagit initiativ till en förbättring.
Förra året publicerade Riksrevisionen granskningsrapport rörande tingsrätterna och Domstolsverkets kontroll över hanteringen av ersättning till offentliga försvarare och målsägandebiträden i brottmål. I rapporten konstaterade Riksrevisionen att tingsrätterna inte utövar en betryggande kontroll, vilket bland annat har sin grund i att den interna kontrollen inte anses ändamålsenligt utformad.
I granskningen konstaterades att systemet för att hantera ersättningen är ”föråldrat” och att endast 13 procent av den totala ersättningen till försvararna och målsägandebiträdena betalas via den så kallade brottmålstaxan. Dessutom konstaterades att merparten av biträdenas arbete sker innan domstolsförhandlingarna, vilket gör det svårare för domstolen när skäligheten i ersättningsanspråken ska bedömas.
”Vidtagit en rad åtgärder”
Enligt Riksrevisionen har regeringen ett ansvar för det systemet och borde därför tidigare ha tagit initiativ till en förbättring samt analysera kostnadsutvecklingen.
I en färsk skrivelse tillbakavisar dock regeringen Riksrevisionen kritik och skriver att man ”sedan flera år vidtagit en rad åtgärder för att dämpa kostnadsutvecklingen och förbättra kontrollsystemet” varför man inte instämmer i kritiken om att åtgärder borde ha vidtagits tidigare.
Regeringen pekar bland annat på att man gett ett analysuppdrag till Domstolsverket, genomfört en förordningsändring innebärande att åklagare i större utsträckning ska yttra sig över ersättningsanspråk samt att JK fått utökade resurser för att bedriva en utökad tillsyn.
