En ordförande i en kommunal nämnd kritiseras av JK för uttalanden hon gjort om en advokat och dennes begäran att få ta del av allmänna handlingar vid kommunen.
Enligt Justitiekanslern agerade ordföranden på ett sätt som inte är förenligt med ändamålet som bär upp anonymitetsskyddet i tryckfrihetsförordningen.
Det var i januari 2021 som en advokat begärde att få ta del av allmänna handlingar hos en kommuns miljö- och konsumentnämnd. Begäran hade advokaten upprättat på sin firmas brevpapper och undertecknat innan han skickade in den per post och den avsåg knappt 1 400 sidor.
För att förbereda ett beslut om förskottsbetalning informerade kommunens tjänstemän nämndens ordförande om framställan och efter detta tog en av tjänstemännen kontakt med advokatfirman för att lämna en sammanställning av handlingarna som begäran avsåg. Tjänstemannen informerade också om kostnaden för eventuella kopior samt att de avsåg att ta betalt i förskott. En kort tid senare meddelade advokatfirman att advokaten inte ville gå vidare med begäran.
Sanktionssystemet för hälso‑ och sjukvårdspersonal – en översikt
Parallellt med att antalet tillsynsärenden mot legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ligger på en hög nivå och anmälningar om behörighetsinskränkningar ökar, föreslås att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska kunna fatta interimistiska beslut – i vissa fall med sänkta beviskrav. Vilka regler gäller nu, och har IVO förutsättningar för att hantera utökade befogenheter på ett rättssäkert sätt? Ebba Sverne Arvill och Leila Nedaei redogör för dagens sanktionssystem, och några aktuella frågor.
Kritisk i sitt uttalande
Sju månader senare publicerade SR:s lokalradio ett reportage med rubriken ”Politiker: (advokaten:s efternamn) och sopföretaget har begärt ut absurda mängder dokument”. I inslaget sade den kommunala ordföranden bland annat att:
”(Advokaten), han begärde ut alla handlingar som fanns i det här ärendet. Vi hade två personer som förvaltningen som lade nästan tre veckor av sin arbetstid på detta. När det här är gjort tyckte han inte att han behöver de här papprena, utan de ligger i en fin hög någonstans nere på förvaltningen just nu.”
Advokaten kom senare att vända sig till Justitiekanslern med en anmälan där han påstod att ordföranden i radioinslaget åsidosatte hans rätt till anonymitet enligt tryckfrihetsförordningen. Han ansåg det också ”besvärande” att ordföranden i radio beskrivit hans begäran som ”omoraliskt” och recenserat hans bruk av en grundlagsskyddad rättighet.
Klart samband med sitt uppdrag
Justitiekanslern gör nu bedömningen att den kommunala ordföranden inte åtnjöt meddelarfrihet när hon uttalade sig om advokatens begäran. Vidare konstaterar JK att utrymmet för ordföranden att i radioinslaget komma med uttalanden av privat karaktär vid sidan om tjänsten får anses vara ”ytterst begränsat”. Enligt JK förstärks intrycket av att uttalandet fällts i egenskap av företrädare för nämnden även av att hon också beskriver hur tjänstemän lagt ned tid på att arbeta med begäran. Även om andra delar av inslaget innefattat mer personliga meningsyttringar har de uppgifter som hon lämnade om advokatens begäran, enligt JK, ”ett sådant klart samband med hennes uppdrag som nämndordförande att hon inte åtnjöt meddelarfrihet”.
När advokaten namngavs i inslaget agerade ordföranden på ett sätt som inte är förenligt med ändamålet som bär upp anonymitetsskyddet i tryckfrihetsförordningen – och ordföranden kritiseras för detta.
