Hoppa till innehåll
Offentlig rätt
plus | Ingår i Dagens Juridik plus

Filmat polisingripande lämnas inte ut – skyddat av sekretess


red@dagensjuridik.se red@dagensjuridik.se

Foto: Fredrik Sandberg / TT /

Kammarrätten konstaterar att handlingar, i form av bland annat filmer från kropps- och fordonskameror, avseende en polis som blivit föremål för en utredning enligt förundersökningsreglerna i samband med ett polisiärt ingripande inte ska lämnas ut med anledning av att dessa är skyddade av sekretess.

Polismyndighetens beslutade den 26 oktober 2021 att avslå en mans begäran om att få ta del av filmer från kropps- och fordonskameror och namnen på poliser som ingick i en specificerad patrull. Avslagsbeslutet motiverades med att handlingarna omfattades av sekretess. 

Mannen överklagade till Kammarrätten i Stockholm och yrkade att de begärda handlingarna skulle lämnas ut. 

Dagens Juridik Pro Powered by Lexnova
Mårten Schultz
Leila Nedaei Jurist och konsult

Sanktionssystemet för hälso‑ och sjukvårdspersonal – en översikt

Parallellt med att antalet tillsynsärenden mot legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ligger på en hög nivå och anmälningar om behörighetsinskränkningar ökar, föreslås att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska kunna fatta interimistiska beslut – i vissa fall med sänkta beviskrav. Vilka regler gäller nu, och har IVO förutsättningar för att hantera utökade befogenheter på ett rättssäkert sätt? Ebba Sverne Arvill och Leila Nedaei redogör för dagens sanktionssystem, och några aktuella frågor.

Ingår i Dagens Juridik Pro
Lås upp analysen
Ingen formell misstanke lades fram

Till stöd anfördes att begreppet ”enskild” syftade på en fysisk eller juridisk person som inte var eller utförde uppgifter inom ramen för, en myndighet eller annat offentligt organ. Det aktuella ärendet behandlade ett polisiärt ingripande mot en person som var misstänkt för brott och som avled i samband med ingripandet. Då det rörde sig om anställda hos Polismyndigheten som agerade inom ramen för sitt arbete var 35 kap. I § OSL inte tillämplig.

Polismyndigheten förde i ett yttrande fram att den, i det aktuella ärendet, utredde om någon polis begått ett brott, även om någon formell misstanke aldrig lades fram. Polismännen skulle åtnjuta samma sekretesskydd som andra potentiellt misstänkta. En uppgift om att en viss enskild var inblandad i en brottsutredning ansågs kunna vara till men för den enskilde. Än värre var det att utpekas som misstänkt. Uppgifterna skulle därför omfattas av sekretess enligt den aktuella paragrafen i OSL.

Omfattas av sekretess

Kammarrätten konstaterar att om en polis är i tjänst och agerar enligt sin tjänstebeskrivning företräder denne det allmänna och kan inte anses vara en enskild i den mening som avses i paragrafens första stycke. Någon sekretess enligt bestämmelsen gäller då inte för uppgift om namnet. Om en polis däremot blir föremål för en utredning enligt reglerna om förundersökning anser kammarrätten att bedömningen blir annorlunda. 

Även om polisen skulle ha varit i tjänst, bör denne i en sådan situation ha rätt till samma sekretesskydd som andra enskilda. Eftersom de enskilda poliserna i det nu aktuella fallet varit föremål för en sådan utredning och det inte står klart att de inte lider skada eller men om deras namn lämnas ut, omfattas uppgifterna om namnen av sekretess enligt 35 kap. l § första stycket l OSL. Överklagandet ska därför avslås. (Blendow Lexnova)

Annons

Dagens Juridik Pro

Powered by Lexnova

Allt du behöver för juridisk analys: nyheter, rättsfall, expertkommentarer, video och AI-stöd – i ett professionellt abonnemang.

Få Tillgång
Annons