Drygt var fjärde, 26 procent, av landets förtroendevalda politiker uppger sig ha utsatts för trakasserier, hot eller våld under förra året.
Samtidigt har endast 16 procent av händelserna polisanmälts.
Det visar nya siffror från Brottsförebyggande rådet.
I politikernas trygghetsundersökning studerar Brottsförebyggande rådet utsattheten för trakasserier, hot och våld bland ordinarie ledamöter i riksdagen och fullmäktigeförsamlingar. Av de cirka 8 000 svarande politikerna uppger 26 procent att de utsattes under förra året – vilket är en minskning jämfört med den senaste mätningen under valåret 2018.
– Men vi vet sedan tidigare mätningar att utsattheten är som högst under valåren, säger Anna Gavell Frenzel, utredare på Brå, i ett pressmeddelande.
Miljöpartister utsätts i högre grad
Lika många procent av politikerna uppger också att de påverkats i sitt förtroendeuppdrag på grund av utsattheten eller oro för att utsättas. Det vanligaste är att politikern i fråga väljer att inte uttala sig alternativt undviker att engagera sig i en viss fråga.
Studien visar också att kvinnliga politiker påverkas av utsattheten eller oron i större utsträckning än de manliga politikerna.
– Att förtroendevalda till exempel självcensurerar sig eller ändrar ståndpunkt i en fråga på grund av oro över att utsättas för brott är allvarligt och riskerar att försvaga demokratin. Framförallt är det ämnen som rör rasism och invandring som politiker undviker, men i år nämns även covid 19-pandemin och vaccineringen, säger Anna Gavell Frenzel.
Andelen utsatta är störst inom Miljöpartiet och minst inom Socialdemokraterna och Kristdemokraterna.