Justitiekanslern riktar kritik mot Polisen för att felaktigt ha stoppat och genomfört husrannsakan och kroppsvisiteringar av en Bandidosmedlem vid sex tillfällen.
Mannen, som är medlem i Bandidos, stoppades vid sex tillfällen under förra året på sin MC och i sin bil av polisen och hölls kvar för att husrannsakan skulle göras i hans fordon vid samtliga sex tillfällen. Vid de första tre tillfällena gjordes även en kroppsvisitation, men något farligt föremål hittades inte vid något av tillfällena.
Mannen begärde sedan skadestånd eftersom han ansåg att polisens beslut att kroppsvisitera honom och genomföra husrannsakan i hans fordon saknat laglig grund.
Mannens klädsel fick Polisen att ingripa
Justitiekanslern konstaterar att det av Polisens dokumentation inte går att utläsa att ”ingripandena var kopplade till en specifik situation som varit hotfull eller som erfarenhetsmässigt ökar risken för våldsbrott på det sätt som beskrivs i förarbetena”.
Detta är dock något som, enligt JK, inte utesluter att ett ingripande kan motiveras av en ”mer allmän situation inom det berörda området”. MC-kriminalitetens utbredning och intensitet kan, enligt JK, vara sådana omständigheter som motiverar ett rutinmässigt ingripande mot någon som öppet visar att den tillhör MC-klubbar likt Bandidos. Det måste dock finnas någon konkret omständighet som ger Polisen objektivt stöd för att ett farligt föremål kan komma att påträffas.
Enligt Polisens protokoll över de aktuella ingripandena har dock mannens klädsel, gängtillhörighet samt det faktum att han förekommer i Polisens register varit avgörande vid besluten att genomföra husrannsakan och kroppsvisitera mannen. Omständigheter som alltså inte ensamma kan läggas till grund för ett ingripande med stöd av polislagens bestämmelser.
Hänvisning till väpnad konflikt ”tveksam”
Vid ett ingripande har Polisen angivit att man uppfattade det som om mannen bar skyddsväst. Vid ett annat tillfälle har antecknats att tvångsåtgärderna föraleddes av en pågående väpnad konflikt mellan olika kriminella nätverk.
Enligt JK får misstanke om skyddsvästen anses utgöra en konkret omständighet som ger Polisen ”ett objektivt stöd för att farliga föremål kan komma att påträffas”. Vad gäller det andra tillfället anser JK att en allmän hänvisning till en pågående väpnad konflikt ”kan framstå som tveksam när en person stoppas på flera olika platser i ett storstadsområde som Stockholm”. Trots detta bedömer JK att omständigheten, i kombination med övrig dokumentation, innebär att Polisen haft godtagbara skäl för att anta att mannen kunde bära med sig farliga föremål.
Ingripandena var felaktiga
Det är, enligt JK, inte svårt att föreställa sig att den väpnande konflikten mellan kriminella nätverk i området var aktuell också när ingripandena skedde vid de övriga tillfällena. Däremot anser JK att det faktum att det inte finns någon dokumentation, förutom mannens klädsel, gängtillhörighet och förekomst i polisregistren, som det togs hänsyn till vid ingripandena.
Detta anser Justitiekanslern försvårar bedömningen av om det funnits tillräckliga skäl för ingripandena, vilket inte är tillfredsställande. Den bristande dokumentationen är, enligt JK, av sådant slag att Polisens beslut om ingripande får anses ha varit felaktiga i skadeståndslagens mening.
Mannen har dock inte preciserat sitt skadeståndskrav och inte heller inkommit med dokumentation till styrkande av sitt skadeståndsanspråk. Därför har han inte, enligt JK, visat att ingripandena medfört någon ekonomisk skada och hans skadeståndsanspråk avslås därför.