Kammarrätten slår fast att den omständigheten att en kvinna sökt asyl i Sverige ger uttryck för avsikten att uppehålla sig i landet långsiktigt, vilket medför att hon inrättade sin normala bostad i Sverige redan under handläggningen av ansökan.
Då hon inte deklarerade varorna inom tolvmånadersfristen kan hon inte medges befrielse från tull eller mervärdesskatt.
Tullverket beslutade den 9 november 2020 att en 25-åring skulle betala 1 393 kronor i tull och 4 781 kronor i mervärdesskatt.
25-åringen överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Uppsala och anförde att hennes syster hade skickat mattor och husgeråd till henne. Mattorna var inte nya och skatt betalades i Iran innan dessa skickades till Sverige. Hon hade vänner som inte behövde betala skatt för varor som de fick skickade till sig från Iran.
Sanktionssystemet för hälso‑ och sjukvårdspersonal – en översikt
Parallellt med att antalet tillsynsärenden mot legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ligger på en hög nivå och anmälningar om behörighetsinskränkningar ökar, föreslås att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska kunna fatta interimistiska beslut – i vissa fall med sänkta beviskrav. Vilka regler gäller nu, och har IVO förutsättningar för att hantera utökade befogenheter på ett rättssäkert sätt? Ebba Sverne Arvill och Leila Nedaei redogör för dagens sanktionssystem, och några aktuella frågor.
Gäller inom ett år
Förvaltningsrätten konstaterade att flyttsakstullfrihet beviljas i huvudregel senast ett år från den dag som den enskilde inrättat sin normala bostad inom gemenskapens tullområde. 25-åringen uppgav till Tullverket att hon flyttade till Sverige för fyra till fem år sedan. Eftersom det hade gått mer än tolv månader sedan hon flyttade till Sverige kunde hon endast beviljas tullfrihet om det förelåg särskilda skäl. Den omständigheten att 25-åringen fick uppehållstillstånd först i juni 2020 kunde enligt förvaltningsrätten inte utgöra ett särskilt skäl. Överklagandet avslogs därför.
Allmänna ombudet hos Tullverket överklagade till Kammarrätten i Stockholm och yrkade att tull och mervärdesskatt inte skulle tas ut samt att det överklagade beslutet därför skulle upphävas.
Till stöd förde det allmänna ombudet fram att en asylsökande person som tog sig till Sverige och därefter vistades i landet i väntan på ett beslut i fråga om uppehållstillstånd inte borde anses ha inrättat sin normala bostad i landet. Fram till den tidpunkten då normal bostad inrättats, vistades enbart den berörda personen i Sverige temporärt i avvaktan på ett beslut. Den rätt till tullbefrielse som angavs i artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 1186/2009 om upprättandet av ett gemenskapssystem för tullbefrielse kunde alltså inte tillämpas förrän uppehållstillstånd beviljats. Då tidsfristen i artikel 7 började löpa från tidpunkten då 25-åringen beviljades uppehållstillstånd och hon deklarerade varorna inom tolv månader, skulle hon medges befrielse från tull och mervärdesskatt.
Finns tolkningsutrymme
Kammarrätten poängterar att ändamålen med artikel 3 i tullbefrielseförordningen är att underlätta dels inrättandet av den nya bostaden för en fysisk person i den aktuella medlemsstaten, dels arbetet för medlemsstaternas tullmyndigheter. Den normala bostaden ska anses utgöra den plats där den enskilde har inrättat sitt stadigvarande intressecentrum. För att fastställa den normala bostaden ska en helhetsbedömning göras av samtliga relevanta omständigheter. Sådana omständigheter kan vara den enskildes och familjemedlemmarnas fysiska närvaro, var den enskildes barn går i skola, var den enskilde har sin bostad och förvärvsverksamhet samt platsen där det finns ekonomiska intressen och administrativa band till offentliga och sociala organ, i den mån dessa omständigheter ger uttryck för den enskildes vilja att ge platsen för anknytningen en viss stabilitet.
Enligt kammarrättens bedömning är det inte uteslutet att en utlänning, med hänsyn till vistelsens längd och övriga förhållanden av betydelse för anknytningen till Sverige, kan anses ha inrättat sin normala bostad i landet redan under handläggningen av utlänningens ansökan om uppehållstillstånd. En sådan tolkning är också i linje med ovannämnda avgörande från EU-domstolen samt ändamålen med tullbefrielseförordningen.
Överklagandet avslås
Den omständigheten att 25-åringen har ansökt om asyl i Sverige ger uttryck för att hennes avsikt redan vid tidpunkten för ansökan var att uppehålla sig i landet mer än endast tillfälligt. Såvitt framkommit har hon även vistats i Sverige under några år före det att hon beviljades uppehållstillstånd. Kammarrätten bedömer att dessa omständigheter tyder på att hon inrättade sin normala bostad i Sverige redan under händläggningen av ansökan om uppehållstillstånd.
Mot denna bakgrund anser kammarrätten att kvinnan inte har visat att hon har inrättat sin normala bostad i Sverige inom tolv månader före det att hon deklarerade de aktuella flyttsakerna för fri omsättning. Hon ska därför inte medges befrielse från tull eller mervärdesskatt. Överklagandet avslås därmed. (Blendow Lexnova)
