En man som dömts för våldtäkter begångna innan den 1 juli förra året ska inte dömas att betala skadestånd enligt den nya lagstiftningen om krännkningsersättning.
Det konstaterar Högsta domstolen och fastställer hovrättens dom.
Ett justitieråd är dock skiljaktig och anser att den dömde mannen borde dömas att betala ytterligare 105 000 kronor i kränkningsersättning till målsäganden.
Den 22 juli förra året dömdes en man till fängelse för två våldtäkter och förpliktades att betala 275 000 kronor i skadestånd. Domen kom tre veckor efter att ny lagstiftning om kränkningsersättning trätt ikraft i syfte att höja nivåerna på ersättningen, normalt med en fördubbling, för att denna ”ska stå i samklang med rådande värderingar och utgöra en adekvat kompensation och upprättelse”. I frågan om skadestånd beaktade tingsrätten förarbetena till den nya lagstiftningen och hänvisade till ett HD-fall från 2017.
Domen kom att överklagas till hovrätten – som satte ned kränkningsersättningen till 170 000 kronor och istället utgick från den lägre ersättningsnivån som tillämpades i rättspraxis före ikraftträdandet av den nya lagstiftningen.
Nu har Högsta domstolen prövat frågan om frågan om vilken påverkan skadeståndsreformen ska ha vid bestämmandet av den kränkningsersättning som mannen ska bli skyldig att betala för de våldtäkter som han begick före ikraftträdandet av lagstiftningen.
Saknas övergångsbestämmelse
I en färsk dom slår HD fast att nya skadeståndsregler, enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer, endast tillämpas på skadefall som inträffat efter ikraftträdandet – om inte annat följer av en särskild övergångsbestämmelse.
I detta fall finns ingen övergångsbestämmelse och den nya lydelsen ska mot den bakgrunden inte tillämpas i fråga om en kränkning som skedde före ikraftträdandet.
”Eftersom bedömningen av vad som är en skälig ersättning för kränkning ska göras normbundet, ska inte heller något direkt genomslag ges åt de uttalanden av riksdagen och regeringen om behov av högre ersättningsnivåer som gjordes i samband med lagstiftningsärendet, även om dessa uttalanden är tecken på rådande samhällsvärderingar”, skriver Högsta domstolen.
Oenig HD fastställer
Enligt HD får det även ”anses framgå” av förarbetena till reformen att retroaktiv tillämpning inte är avsedd. Lagändringen och förarbetena kan mot den bakgrunden ”inte ges någon omedelbar betydelse för bestämmandet av vilken ersättning som är skälig för en kränkning som skedde före ikraftträdandet” – och kränkningsersättningen ska alltså bestämmas utifrån den nivå som gäller för äldre ersättningsfall.
Högsta domstolen understryker i domen att detta inte utesluter att de äldre ersättningsnivåerna, på vanligt sätt, kan höjas i framtiden genom en vidareutveckling av praxis. Hovrättens dom ska dock stå fast i detta fall.
Ett justitieråd är skiljaktig och anser att mannen borde förpliktas att betala 275 000 kronor i skadestånd.
