Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Nekas pass och id-kort – svenskt medborgarskap inte styrkt

Nyheter
Publicerad: 2022-01-04 12:52
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Kammarrätten konstaterar att en man lämnat motstridiga uppgifter och har misslyckats med att presentera bevisning för när han förvärvade sitt pakistanska medborgarskap. Eftersom mannen inte lyckades styrka sitt svenska medborgarskap kunde han inte heller beviljas svenskt pass och nationellt identitetskort.

Polismyndigheten avslog i två beslut den 22 februari 2021 en 67-årig mans ansökan om pass och nationellt identitetskort. Som skäl för besluten angavs att mannen inte hade styrkt sitt svenska medborgarskap eftersom det inte kunde uteslutas att han återtog sitt pakistanska medborgarskap när han återinvandrade till Pakistan 1996. 

Överklagade till förvaltningsrätten

67-åringen överklagade till Förvaltningsrätten i Stockholm och yrkade att han skulle beviljas pass och nationellt identitetskort. Han förde fram att han hade varit svensk medborgare sedan 1986. Uppgifterna som han lämnade till Polismyndigheten om att han var bosatt i Pakistan sedan 1996 stämde inte utan berodde på ett missförstånd. Han hade sedan år 2004 innehaft dubbla medborgarskap, i samband med att han samma år beviljades det pakistanska identitetskortet National Identity Card for Overseas Pakistanis och då återtog sitt pakistanska medborgarskap. Han hade ändå under alla omständigheter rätt till ett svenskt pass och identitetshandling.  

Enligt passlagen är sökanden skyldig att i samband med passansökan styrka bland annat sitt svenska medborgarskap.

Sedan i juli 2001 tillåter lagen att en person har dubbla medborgarskap. Dessförinnan förlorades svenskt medborgarskap av den som förvärvade utländskt medborgarskap vid ansökan eller uttryckligt samtycke. 

Uppfyllt sin bevisbörda

Förvaltningsrätten konstaterade inledningsvis att grundlagsbestämmelsen som 67-åringen hänvisade till inte fanns vid tidpunkten då mannen enligt Polismyndigheten eventuellt förlorade sitt svenska medborgarskap. Bestämmelsen kunde således inte tillämpas. 

I övrigt ansåg förvaltningsrätten att mannen hade fört fram tillräckligt för att anses ha uppfyllt sin bevisbörda. Mot bakgrund av detta hade Polismyndigheten inte skäl för att avslå mannens ansökan på grund av att han inte styrkte sitt svenska medborgarskap. 67-åringen ansökan återförvisades därför till Polismyndigheten för fortsatt handläggning. 

Polismyndigheten överklagade till Kammarrätten i Stockholm och yrkade att de ursprungliga besluten från den 22 februari 2021 skulle fastställas. Myndigheten lyfte bland annat fram att bosättningsförhållandena skulle tillmätas stor betydelse i medborgarskapsfrågan. 

Motstridiga och svårförståeliga uppgifter

Kammarrätten noterar att 67-åringen har, i samband med att han ansökt om svenskt pass dels 2018, dels 2020, lämnat uppgifter på heder och samvete om sitt medborgarskap och sin bosättning. Han har själv uppgett att han varit stressad när han fyllt i blanketterna. De uppgifter han lämnat är motstridiga och svårförståeliga. 

Av ett intyg framgår att det pakistanska identitetskortet utfärdades för första gången år 2004 men enligt kammarrättens mening utesluter det inte att han dessförinnan förvärvat pakistanskt medborgarskap. 67-åringen har under den muntliga förhandlingen angett att pakistanska myndigheter kan kontrollera när han blev medborgare i landet. Han kan alltså själv införskaffa bevisning om när han förvärvade sitt pakistanska medborgarskap genom att kontakta myndigheterna i Pakistan. Det har han emellertid inte gjort. 

Vid en sammantagen bedömning finner kammarrätten att mannen inte har styrkt sitt svenska medborgarskap. Då svenskt medborgarskap är en förutsättning för att få svenskt pass och nationellt identitetskort har Polismyndigheten haft fog för sina beslut. Att det i folkbokföringen anges att 67-åringen är svensk medborgare eller att svenskt pass tidigare har utfärdats föranleder ingen annan bedömning. Överklagandet ska således bifallas. (Blendox Lexnova)


Dela sidan:
Skriv ut:

Blendow Lexnova
red@dagensjuridik.se