Den straffavgift som kommuner riskerar om man inte verkställer beslut har bidragit till en förbättrad rättssäkerhet sen den infördes 2006. Det konstaterar Riksrevisionen i en ny granskning.
Enligt Riksrevisionens granskning rapporterades mer än 90 000 fall där olika typer av kommunala beslut om bistånd inte verkställdes inom tre månader. En siffra som, med några få undantag, ökat kontinuerligt sedan 2010.
År 2006 infördes ett krav på att kommuner som misslyckas med att verkställa gynnande beslut för den enskilda inom rimlig tid ska rapportera detta till bland annat IVO.
IVO kan sedan ansöka hos förvaltningsrätten om att kommunerna ska betala straffavgift.
Sanktionerna har fått önskad effekt
När Riksrevisionen nu granskat regelverket kring ej verkställda beslut blir slutsatsen att de sedan 2006 införda sanktionsmöjligheterna har bidragit till en ökad rättssäkerhet för enskilda.
– Det finns i dag en högre medvetenhet hos kommunerna om vad som gäller. I princip samtliga kommuner rapporterar i dag när reglerna inte följs. Det förkommer också att kommuner som får många straffavgifter inleder interna granskningar, säger Anneli Josefsson, projektledare för granskningen.
”Risk att rättssäkerheten sätts ur spel”
Samtidigt pekar Riksrevisioner på ett antal svagheter i systemet. En av dessa är att icke verkställda domar inte omfattas av kommunernas rapporteringsskyldighet.
– I dessa fall finns en risk att rättssäkerheten för den enskilde sätts ut spel. Vi föreslår därför att regeringen bör överväga att låta rapporteringsskyldigheten gälla även dem, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Enligt Riksrevisionen verkställs de flesta beslut som rapporteras dessutom utan att någon särskilt avgift döms ut.
