Den 1 januari 1980 trädde bestämmelsen om normprövning i 11 kap 14 § i regeringsformen i kraft. Normprövningen innebär att en domstol kan besluta att underlåta att tillämpa en viss lagbestämmelse om den enligt domstolen strider mot grundlagen. Domstolen gör endast prövningen i det enskilda fallet vilket betyder att lagbestämmelsen inte upphävs. Om beslutet kommer från de högsta instanserna kan det i förlängningen betyda att lagbestämmelsen helt eller delvis förlorar sin rättsliga betydelse.
Domstolarnas prövning begränsas av det så kallade uppenbarhetsrekvisitet. Detta betyder att om den aktuella lagregeln har beslutats av regering eller riksdag får regeln endast underlåtas att tillämpas om det är uppenbart att regeln står i strid med grundlagen.
Ett omtalat rättsavgörande angående lagprövning är en hovrättsdom från 1996 där domstolen förklarade att lagen om förbud mot politiska uniformer utgjorde en otillåten begränsning av yttrandefriheten. Den åtalade frikändes eftersom lagen förklarades vara grundlagsstridig enligt 11 kap. 14 § regeringsformen. Lagen kom senare att upphävas.
Frågorna om lagprövning ingår i Grundlagsutredningens uppdrag. Under våren har en expertgrupp lämnat en rapport med olika exempel på hur system för normkontroll kan konstrueras. Det är nu upp till Grundlagsutredningen, som är den första samlade översynen av grundlagarna sedan 1960- och 1970-talen, att komma överens om en ändring behöver komma till stånd.
Enligt Henrik von Sydow, riksdagsledamot för moderaterna tillika ledamot i utredningen, är det nödvändigt att uppenbarhetsrekvisitet slopas.
– Grundlagen måste bli ett verktyg för medborgarna, menar Henrik von Sydow.
Det är viktigt att det andra kapitlet om medborgarnas fri- och rättigheter aktiveras så att medborgarna ska kunna ha en verklig möjlighet använda sig av grundlagen i domstol. Som det ser ut i dag används Europakonventionen i mycket högre utsträckning än den svenska grundlagen i svensk domstol, menar han.
Henrik von Sydow menar att ett slopande av uppenbarhetsrekvisitet skulle aktivera regeringsformen andra kapitel. Möjligheten till efterkontroll måste stärkas. Lagstiftningstempot har ökat och rättssäkerheten skulle öka om domstolarna hade större möjlighet att pröva lagstiftningen, säger han.
Henrik von Sydow pekar särskilt på situationen där svenska medborgare får sina tillgångar frysta på grund av misstankar om terrorism. Staten har berövat en medborgare förfoganderätt över sin egendom utan att dom fallit i laga ordning. Det går på tvärs mot både regeringsformens diskrimineringskydd och äganderätt, säger han.
– Med en starkrare ställning blir regeringsformen ett vassare verktyg för likabehandling, mot diskriminering och garant för alla svenskars grundläggande fri- och rättigheter.
Morgan Johansson, riksdagsledamot för Socialdemokraterna ingår också i Grundlagsutredningen. Han menar att ett slopande av uppenbarhetsrekvisitet inte är nödvändigt.
– Varför laga något som inte är trasigt, menar han. Det är de folkvalda, det vill säga riksdag och regering som ska bestämma hur lagar ska användas. Det som händer om vi skulle ta bort uppenbarhetsrekvisitet är att alla domstolar i landet skulle få makt att inte använda en lag om domstolen anser att den står i strid med grundlagen. Att utöka domstolarnas makt på det viset är inte en utveckling Morgan Johansson vill se.
– Det är vikigt att våra lagar är av god kvalité från början. Lagförslag ska vara väl underbyggda och granskas av lagrådet så att de inte strider mot grundlagen, säger Johansson. Om lagstiftningstempot är högt så måste exempelvis lagrådet få mer resurser, säger han.
Det är enligt Morgan Johansson inte mening att regeringsformen ska användas i domstolen. Att Europakonventionen används tycker han är i sin ordning eftersom Sverige har anslutit sig till den.
Grundlagsutredningen har till december 2008 på sig att utarbeta ett förslag. I den bästa av världar skulle en ny regeringsform kunna bli verklighet 2011.
Nina Radojkovic
