Vid samma tid som en man dömdes i hovrätten för marknadsmissbruk genomförde han liknande handel som han dömdes för. Nu döms mannen för marknadsmissbruk i tingsrätten – igen.
– Det är en majoritetsägare och insynsperson som återigen återfaller i likartad brottslighet omedelbart. Det är ganska iögonfallande när det gäller ett börsnoterat bolag, säger åklagare Jan Leopoldson.
En 75-årig man, som är majoritetsägare i ett First North-noterat bolag, via sitt fastighetsbolag, döms för marknadsmissmanipulation. Och det är inte första gången mannen döms. I hovrätten dömdes han till 100 dagsböter om 1 000 kronor för marknadsmanipulation. Strax efter domen åtalas han igen för liknande handel. Handeln ska ha påbörjats samma dag som den fällande domen meddelades.
Av den aktuella domen framgår det att mannen äger, via sitt fastighetsbolag, aktier i börsbolaget till ett marknadsvärde om drygt 12 miljoner kronor.
Under två veckor hösten 2021 har mannen genom fastighetsbolaget gjort ett stort antal mindre aktieköp flera gånger om dagen. Det rör sig om 114 genomförda avslut varav 88 har varit kurshöjande (77 procent).
Av domen framgår det att det är klarlagt att majoritetsägaren under delperioden 27 oktober 2021 till 3 november 2021 har gjort 34 så kallade aktiva köp av vilka 85 procent har varit kurshöjande avslut. Under delperioden 4–11 november 2021 har mannen gjort ytterligare 45 aktiva köp, av vilka 93 procent (42 av 45) har varit kurshöjande avslut.
Enpetare
”N.N har genom transaktionerna i en betydligt högre utsträckning än den övriga marknaden handlat aktivt och det till en högre kurs än ”senast betalt”. Majoriteten av aktuella köp har karaktären av så kallad enpetare, det vill säga affärer i små volymer som endast syftar till att påverka kursen i en viss riktning. Det intrycket förstärks av att N.Ns handel har skett flera gånger om dagen. Handeln har dessutom vid ett flertal tillfällen skett precis vid börsens stängning, det vill säga N.Ns handel har haft påverkan på slutkursen”, skriver tingsrätten.
Enligt tingsrätten har 75-åringens handel inte motsvarat en sund och marknadsmässig efterfrågan i aktien, det vill säga handeln har saknat det som i gärningspåståendet uttrycks som ett självständigt kommersiellt syfte.
”Något uttryckligt rekvisit om kommersiellt syfte finns förvisso inte i straffbestämmelsen, men det speglar ändå vad som åsyftas där”, skriver tingsrätten.
Falska och vilseledande signaler
Tingsrätten konstaterar att 75-åringen genom att köpa små volymer av aktier i börsbolaget vid ett stort antal tillfällen, företrädesvis genom kurshöjande avslut, har skickat falska och vilseledande signaler till marknaden om pris och efterfrågan på aktien.
Åklagaren har yrkat att majoritetsägaren ska dömas för marknadsmanipulation, alternativt i andra hand åläggas en sanktionsavgift om 150 000 kronor. Åklagaren har vidare yrkat att tingsrätten ska meddela honom ett näringsförbud samt att hans fastighetsbolag ska åläggas företagsbot om 400 000 kronor.
Majoritetsägaren har förnekat brott. Han har bestritt åklagarens yrkanden om sanktionsavgift respektive näringsförbud. Grunden för bestridandet är i korthet att handeln har haft ett självständigt kommersiellt syfte och inte heller gett några vilseledande signaler i fråga om pris, tillgång eller efterfrågan.
Hans fastighetsbolag har bestritt åklagarens yrkande om företagsbot.
Marknadsmanipulation
Majoritetsägaren har för egen del yrkat att tingsrätten ska inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen.
– Det är första gången, när det gäller marknadsmanipulationer, som en domstol har behandlat en begäran om förhandsbesked från EU-domstolen. Där säger domstolen att det är förenligt med EU-rätten att man inte kan som en majoritetsägare köpa småposter flera gånger om dagen till högre priser än vad andra gör. Det är icke tillåtet beteende, säger åklagare Jan Leopoldson
Tingsrätten skriver att tingsrätten inte bedömer att ”rättsläget är oklart i de avseenden som N.N har fört fram. Hans begäran om förhandsavgörande avslås därför”.
I tingsrättens bedömningen framgår det att domstolen finner att 75-åringens handel uppfyller de objektiva rekvisiten för marknadsmanipulation.
”Hans förklaring till handeln – det vill säga att han tror långsiktigt på bolaget och endast vill öka sin ägarandel – är inte trovärdig. Undantaget om godtagen marknadspraxis är inte tillämpligt”, skriver tingsrätten.
Uppsåt
När det gäller frågan om uppsåt tar tingsrätten fasta på att 75-åringen har ”förhållandevis omfattande erfarenhet” av aktiehandel, och därtill särskild insikt i kursrörelsen i det aktuella börsbolaget.
”Den påtalade aktiehandeln har skett efter det att N.N dömdes för bland annat marknadsmanipulation av Svea hovrätt, en handel som påminner om den som nu är uppe till bedömning. Det är också klarlagt att N.N har ett betydande ägarintresse i X.X (Börsbolaget reds. Anm.) och därmed ett naturligt intresse av att kursen bibehålls eller höjs. Han har alltså agerat uppsåtligen. Sammantaget finner tingsrätten att åtalet för marknadsmanipulation är styrkt. Gärningen kan inte anses ringa. Genom denna bedömning saknas skäl att pröva frågan om sanktionsavgift”, skriver tingsrätten.
Påföljd
Rörande påföljdsfrågan konstaterar tingsrätten återigen att mannen nyligen dömts för liknande brott men konstaterar att aktuellt fall inte är lika grovt som det tidigare. Antalet dagsböter bestäms denna gång till 80 och dagsbotsbeloppet till 1 000 kronor. Yrkandet om näringsförbud avslås.
Tingsrätten har kommit fram till att det finns grund att ålägga 75-åringens fastighetsbolage en företagsbot om 200 000 kronor.
– Det här är första gången när det gäller marknadsmanipulationer som en domstol har beslutat om företagsbot, säger Jan Leopoldson.
Är du nöjd med domen?
– Jag är nöjd att det är en dom som återigen slår fast att det inte är tillåtet, som majoritetsägare, att handla på det sättet. Jag har då tolkat lagen på ett korrekt sätt. Jag är nöjd med företagsboten och även att domstolen delade min uppfattning om förhandsbeskedet nämligen att det inte var meningsfullt att ta in något från EU-domstolen.
– Sen tycker jag att straffvärdet är högre än vad domstolen kommer fram till. Detta med tanke på att det rör återfall direkt till likartad brottslighet. Jag gör heller inte samma bedömning när det gäller näringsförbudet.
Finns det anledning att överklaga?
– Det ska jag fundera på. De lär ju klaga på domen.
