En tandläkare och en ägare till två tandläkarkliniker döms till fängelse för grova bidragsbrott då de lurat Försäkringskassan att betala ut åtta miljoner kronor i tandvårdsbidrag för tandvård som aldrig utförts.
Tingsrätten har i dag meddelat dom i ett mål avseende åtal mot två tilltalade för bland annat grova bedrägerier alternativt grova bidragsbrott som begåtts inom ramen för två tandläkarkliniker i Stockholm.
Tingsrätten dömer tandläkaren för grova bidragsbrott samt grovt penningtvättsbrott till fängelse i fyra år men ogillar åtal för grova bokföringsbrott. Den dömde ska även utge 6 miljoner kronor avseende förverkat värde för det brottsutbyte han anses ha fått genom bidragsbrotten.
Ägaren och tillika den ekonomiansvarige av tandvårdskliniken döms för grovt penningtvättsbrott och ringa dopningsbrott till fängelse i två år medan åtalen i övrigt ogillas mot honom bland annat åtalet rörande grovt bedrägeri. Han åläggs inte att utge något belopp avseende förverkat värde eftersom han inte döms för de grova bidragsbrotten eller för medhjälp till dessa. Han meddelas dock näringsförbud i fem år.
Ett av bolagen åläggs även att betala 6 miljoner kronor i företagsbot.
Åtal i slutet av november
Det var i slutet av november 2023 som två personer med koppling till två tandvårdskliniker åtalades för bland annat grova bedrägerier mot Försäkringskassan.
De oriktiga uppgifternas lämnades bestod i att de tandvårdsåtgärder som rapporterades till Försäkringskassan i själva verket aldrig hade utförts.
Lämnandet av uppgifterna medförde att Försäkringskassan felaktigt utbetalade allmänt tandvårdsbidrag och särskilt tandvårdsbidrag med sammanlagt cirka 6,7 miljoner kronor avseende cirka 5 400 patientbesök till en av tandvårdsklinikerna.
En av männen har i egenskap av tandläkare vid ett stort antal tillfällen både via sina egna – och andra anställdas – inloggningsuppgifter i ett datasystem lämnat de felaktiga uppgifterna. Vid vissa tillfällen har han angett sig själv som behandlare och vid andra tillfällen någon annan anställd.
Tingsrätten skriver i domen att det är styrkt ”att hans brottsplan omfattat förfarandet med oriktiga ansökningar enligt ett återkommande modus och att han agerat i sådan omfattning att det framstår som naturligt att bedöma honom som gärningsman avseende bidragsbrotten i dess helhet”.
Den andre mannen har i egenskap av delägare, ekonomiansvarig och styrelsesuppleant dels uppmuntrat tandläkaren genom att stärka hans uppsåt och ge instruktioner. Han har också i egenskap av ekonomiansvarig vidtagit åtgärder i syfte att dölja bedrägeriet bland annat genom att kontinuerligt ha kontakt med bokföringsfirman som bokfört de felaktiga utbetalningarna och genom att själv tillse att bokföringen i stort i bolaget sköttes i syfte att undvika upptäckt.
Tingsrätten som alltså frikände delägaren från åtalspunkten om grovt bidragsbrott skriver i domen att ”det är inte otänkbart att ansvar för bidragsbrott, i vart fall under vissa omständigheter, kan följa av ett företagaransvar. Såsom gärningsbeskrivningen är utformad i det här fallet kan det emellertid inte anses vara ett sådant ansvar för bidragsbrotten som tillskrivs N.N. Åklagarna har inte heller, som tingsrätten uppfattat det, gjort gällande att N.N rent faktiskt har gjort någon av de ansökningar som konstituerar bidragsbrott. Han uppfyller således inte för egen del något av de rekvisit som utgör del av bidragsbrotten”.
Tingsrätten skriver att det enligt domstolens bedömning inte finns konkreta bevisfakta för att delägaren medverkat i brotten på ett sätt som kan konstituera gärningsmannaskap, det vill säga sådana omständigheter som ger direkt stöd för hans påstådda medverkan.
Grovt penningtvättsbrott
Samma procedur har skett även i en annan tandvårdsklinik som fått felaktigt utbetalade allmänt tandvårdsbidrag och särskilt tandvårdsbidrag med sammanlagt cirka 1,1 miljoner kronor avseende knappt 800 patientbesök.
De åtalades även för grovt penningtvättsbrott då de ska ha vidtagit åtgärder i syfte att dölja att pengar härrör från brott eller brottslig verksamhet och/eller till att främja möjligheterna för någon att tillgodogöra sig pengarna.
Åtgärderna har bestått i att 4,5 miljoner kronor har investerats i en restaurangverksamhet.
Tingsrätten skriver i domen att duon tillsammans och i samråd har omsatt 4,5 miljoner kronor från bidragsbrottsligheten mot Försäkringskassan genom att investera i restaurangen och överföra delar av köpeskillingen till säljarens bankkonto. Enligt tingsrättens uppfattning rör det sig om en åtgärd vidtagen i så kallat penningtvättsyfte.
De åtalades även för grovt bokföringsbrott i de båda tandvårdsklinikerna.
Åklagaren yrkade på fleråriga fängelsestraff, att knappt 8 miljoner kronor ska förverkas som utbyte av brott, samt att tingsrätten ska besluta om näringsförbud i fem år för de tilltalade.
