Livsmedelspriserna ökade med 2,8 procent –Inflationstakten upp
Inflationstakten enligt KPI var 12,0 procent i februari 2023, en uppgång från januari då den var 11,7 procent. Månadsförändringen från januari till februari var 1,1 procent enligt KPI.
Inflationstakten enligt KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta) var 9,4 procent i februari.
– Livsmedelspriserna ökade med 2,8 procent den senaste månaden, vilket bidrog till att inflationstakten gick upp i februari, säger Caroline Neander prisstatistiker på SCB.
– Inflationstakten enligt KPI blev högre än den enligt KPIF på grund av bolånens ökade räntesatser. Den effekten rensas bort från KPIF. I övrigt är de två måtten lika, säger Mikael Nordin, prisstatistiker på SCB.
KPI ökade med 1,1 procent från januari till februari. Under motsvarande period föregående år ökade priserna med 0,9 procent.
Prisuppgångar i februari
Enligt SCB var det en bred prisuppgång på livsmedel, där grönsakspriserna ökade något mer än övriga matvaror. Priserna steg för rekreation och kultur, där paketresor och hemelektronik ingår. Boendekostnaderna ökade delvis beroende på höjda räntekostnader för både bostadsrätter och för egnahem. Priserna steg också för kläder, möbler, logi samt för diverse varor och tjänster. Det var även flera prisuppgångar inom gruppen transporttjänster.
Prisökningarna motverkades av sjunkande elpriser, vilket dämpade de stigande boendekostnaderna.
KPI och KPIF
KPI och KPIF är två olika mått på inflation som SCB beräknar.
I Sverige är förändringen i Konsumentprisindex (KPI) det vanligaste måttet på inflation, men KPIF är det mått som är Riksbankens målvariabel för penningpolitiken.
I KPIF ingår samma varor och tjänster som i KPI. Skillnaden mellan KPI och KPIF är att i KPIF hålls hushållens räntesatser för bolån konstant. Det innebär att effekten av ändrade räntesatser för hushållens bolån enbart fångas i KPI och inte i KPIF.
