– Jag anser att man får och kan se ut som man vill och ändå ta del av samhället och att jag är ett bevis för det. Jag anser att jag blev orättvist behandlad i domstolen, säger en av kvinnorna.
– Den behandling jag utsattes för i tingsrätten var djupt kränkande för mig, säger en annan av kvinnorna.
De tre kvinnorna driver sitt ärende med hjälp av juristen Stellan Gärde, ordförande för Apply Human Rights. Det begärda skadeståndet på 110 000 kronor per person har sin grund i rätten till offentlig rättegång, diskriminering och kränkning av religionsfriheten.
Det var i oktober 2011 som de tre kvinnorna inte fick komma in i rättssalen vid Göteborgs tingsrätt för att följa en omhäktesförhandling.
När de satt i väntrummet kom en vakt och berättade att domaren sagt att kvinnorna inte fick visas i rättssalen med hänvisning till ”maskeringslagen”.
När domstolen senare meddelade sitt beslut i brottmålet gick kvinnorna in i rättssalen. Domaren, chefsrådmannen Stefan Wikmark, viftade då med handen och begärde att de skulle avlägsna sig, eftersom han inte tillät ”helmaskerade personer i salen”. Han ringde också efter en vakt som följde med kvinnorna ut.
Ärendet anmäldes till justitieombudsmannen som i höstas riktade skarp kritik mot domen. Enligt JO saknade Stefan Wikmarks beslut stöd i lagen.
JO skrev bland annat att:
”Stefan Wikmark har åberopat att det förhållandet att kvinnornas ansikten var täckta störde ordningen i rättssalen och att han därför hade rätt att neka dem tillträde och sedermera visa ut dem från rättssalen. Stefan Wikmark har i yttrande till JO redogjort för sin syn på olika situationer då det förhållandet att en person bär till exempel niqab kan innebära att ordningen i en rättssal störs. Det är klart att det går att tänka sig olika situationer när rätten kan bli tvungen att ingripa. Men risken för eventuella framtida svårigheter kan naturligtvis inte åberopas till stöd för vilka förebyggande åtgärder som helst.”
Kvinnornas ombud Stellan Gärde vill betona att det enligt JO därmed krävs ett konkret och tydligt hot mot ordningen i rättssalen för att en domare ska kunna neka tillträde till en rättegång.
– Domaren har alltså inte haft stöd i lagen för att förbjuda ansiktsslöja i rättegångssalen. Han har begått tjänstefel, vilket kan innebära skadestånd för staten.
I skrivelsen till JK anger Stellan Gärde också att kvinnorna utsatts för diskriminering som har samband med deras religion och att de därför ska ha rätt till både skadestånd för kränkningen och diskrimineringsersättning.
– Niqab är en religiös klädsel. Att bära religiös klädsel är för många en central del i deras religionsutövning och omfattas av religionsfriheten enligt Europadomstolens praxis, enligt Stellan Gärde.
Läs Stefan Wikmarks hela yttrande till JO här:
Chefsrådmannen: ”Jag hade även förbjudit MC-hjälmar och haloweenmasker i rättssalen”
Foto: Scanpix
