Konstitutionsutskottet, KU, ställer sig bakom riksdagsstyrelsens förslag om att riksdagsledamöter som inte deltar i riksdagsarbetet ska kunna bli skyldiga att betala tillbaka sitt arvode.
Det handlar om ledamöter som under två kvartal vid en och samma valperiod varit frånvarande minst 60 procent av voteringstillfällena.
I våras lade riksdagsstyrelsen fram en rad förslag om ändringar av de reglerna som styr riksdagsarbetet. Bland förslagen fanns bland annat ett om att göra riksdagsledamöter som uteblir från ett visst antal voteringar under en mandatperiod återbetalningsskyldiga – utan giltiga skäl.
Enligt riksdagsstyrelsens förslag ska en riksdagsledamot bli återbetalningsskyldig om denne uteblir från minst 60 procent av voteringstillfällena under två kvartal inom samma valperiod.
Förslaget innehåller också en bestämmelse om att talmannen efter det första kvartalet med hög frånvaro ska uppmärksamma den aktuella ledamoten på att denne riskerar att bli återbetalningsskyldig om inte närvaron förbättras.
Sanktionssystemet för hälso‑ och sjukvårdspersonal – en översikt
Parallellt med att antalet tillsynsärenden mot legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ligger på en hög nivå och anmälningar om behörighetsinskränkningar ökar, föreslås att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska kunna fatta interimistiska beslut – i vissa fall med sänkta beviskrav. Vilka regler gäller nu, och har IVO förutsättningar för att hantera utökade befogenheter på ett rättssäkert sätt? Ebba Sverne Arvill och Leila Nedaei redogör för dagens sanktionssystem, och några aktuella frågor.
Förlorar utskottsplatsen
Ytterligare ett av riksdagsstyrelsens förslag som KU ställer sig bakom är det om att en ledamot som lämnar sin partigrupp per automatisk måste lämna sina utskottsuppdrag som denne tilldelats på tack tack vare sin partigruppstillhörighet.
Samtliga förslag föreslås träda i kraft vid årsskiftet.
