Kriminalvården bröt mot repressalieförbudet när man tillrättavisade en anställd vars åsiktsspridning på Facebook ansågs problematisk ur myndighetens perspektiv.
Det konstaterar Justitieombudsmannen och riktar kritik mot myndigheten för det inträffade.
Det var under hösten 2019 som frivårdsinspektören kallades till möte med en kriminalvårdsinspektör, som var hennes säkerhetschef vid tillfället. Under samtalet uppgav säkerhetschefen att han fått uppgifter om att frivårdsinspektören hade extrema åsikter som, enligt frivårdsinspektören, gällde IS.
I sin JO-anmälan uppgav frivårdsinspektören att hon under mötet berättade att hon delat nyhetsartiklar och andra åsikter som speglar att hon är mot IS:våld och att hon fått frågan om hon hade svårt att ta emot klienter av annan etnicitet eller religion – vilket hon förklarade sig inte ha. Enligt frivårdsinspektören framstod det som oklart varför mötet ägde rum och samtalsämnena varierade mellan hennes yrkesroll och åsikter.
Samma eftermiddag som det första mötet ägde rum meddelade säkerhetsschefen att han, tillsammans med en kollega, kontrollerat frivårdsinspektörens Facebook för att se om hennes delningar var offentliga. Kollegan som deltog vid granskningen av frivårdsinspektörens Facebook-sida har på fråga från frivårdsinspektören uppgett att det är viktigt att vara neutral som tjänsteman och att det behövde ”problematiseras” att frivårdsinspektören hade en offentlig profil.
Sanktionssystemet för hälso‑ och sjukvårdspersonal – en översikt
Parallellt med att antalet tillsynsärenden mot legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ligger på en hög nivå och anmälningar om behörighetsinskränkningar ökar, föreslås att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska kunna fatta interimistiska beslut – i vissa fall med sänkta beviskrav. Vilka regler gäller nu, och har IVO förutsättningar för att hantera utökade befogenheter på ett rättssäkert sätt? Ebba Sverne Arvill och Leila Nedaei redogör för dagens sanktionssystem, och några aktuella frågor.
Kriminalvården kritiseras
JO konstaterar att samtalen som hölls med frivårdsinspektören inte kan uppfattas på annat sätt än att myndigheten varit ”missnöjd med att hon spridit sina åsikter offentligt på Facebook”. Även om det inte står helt klart vilka uttalanden frivårdsinspektörens kollegor gjort anser JO det tydligt att myndigheten ansett att åsiktsspridningen varit ”problematisk”.
Enligt JO:s bedömning har det, mot bakgrund av samtalens innehåll, funnits fog för frivårdsinspektören att känna sig begränsad i sin yttrandefrihet och samtalen har innefattat ”missnöjesyttringar och tillrättavisande uttalanden” som syftat till att få henne att begränsa spridningen av sina åsikter. Enligt JO träffas dessa åtgärder av det så kallade repressalieförbudet.
Enligt Justitieombudsmannen har det inte funnits någon godtagbar grund för myndighetens åtgärder mot frivårdsinspektören och dessa har därför stått i strid med repressalieförbudet. Kriminalvården ska därför kritiseras för sitt agerande.
