IT-konsulten Kvadrat Stockholm får nu prövningstillstånd i Högsta Förvaltningsdomstolen efter Kammarkollegiets upphandling. Fråga rör om det är tillåtet att använda lottning för att begränsa antalet kvalificerade anbudssökande i ett selektivt förfarande.
Kammarkollegiet har genomfört en upphandling i syfte att ingå ett antal ramavtal avseende IT-konsulttjänster.
Kammarkollegiet annonserade upphandlingen den 21 september 2020. Sista dag att inkomma med anbudsansökan i Upphandlingen var den 4 november 2020.
Genom så kallade selekteringsbeslut daterade den 5 januari 2021 beslutade Kammarkollegiet att bjuda in ett antal anbudsökande att lämna anbud.
Genom tilldelningsbeslut den 15 mars 2021 beslutade Kammarkollegiet att ingå ramavtal med ett antal leverantörer.
Bjöds inte in att lämna anbud
IT-konsultbolaget Kvadrat Stockholm, som inte bjöds in att lämna anbud, begärde överprövning av upphandlingen. Genom dom den 18 juni 2021 avslog förvaltningsrätten Kvadrats ansökan om överprövning. . Kvadrat överklagade förvaltningsrättens dom till Kammarrätten i Stockholm. Genom Domen avslog kammarrätten Kvadrats överklagande.
Enligt IT-konsultbolaget som nu vänt sig till Högsta förvaltningsdomstolen menar att kammarkollegiet gar brutit mot LOU genom att använda lottdragning för att avgöra vilka av de kvalificerade anbudssökandena som skulle få lämna anbud.
Kvadrat var alltså en av de anbudssökande som hade otur att inte bjudas in att lämna anbud.
”Enligt Kvadrat har Kammarkollegiet brutit mot LOU genom att tillämpa lott- dragning för att begränsa antalet anbudssökande som fick lämna anbud”, framgick det i överklagan som lämnades in innan jul till högsta instans, märkt med Brådskande.
LOU-direktivet
Kvadrat hänvisar till att det i LOU-direktivet följer att kriterier för att begränsa antalet anbudssökande måste vara objektiva och icke-diskriminerande. Enligt Kvadrat är lottdragning inte ett objektivt kriterium och Kammarkollegiets lottdragning har redan därför stridit mot LOU.
Vidare hänvisar Kvadrat att regeringen i andra sammanhang har uttalat att ett krav på objektiv grund innebär ett krav på ”rationella skäl eller sakliga överväganden”.
”Ett urval baserat på lottdragning är inte baserat på ”rationella skäl” eller ”sakliga överväganden” och är därför inte objektivt”, skriver Kvadrat.
Kvadrat menar att LOU-direktivet bygger på tanken att upphandlande myndigheter inte bör använda lottdragning och på att lottdragning inte är en lämplig metod för att skilja leverantörer och/eller anbud åt.
Enligt Kvadrat har EU-domstolen funnit att det inte är tillåtet för en upphandlande myndighet att tillämpa några kriterier som inte var hänförliga till de anbudssökandes ekonomiska och finansiella ställning, tekniska och yrkesmässiga kapacitet eller deras ärlighet, solvens och pålitlighet.
Prejudikatfrågan
Kvadrat hänvisar även till att ett förbud mot att använda lottdragning vid begränsning av antalet anbudssökande följer EU-domstolens praxis.
”Uppfattningen att det inte är tillåtet för upphandlande myndigheter att använda lottdragning vid begränsning av antalet anbudssökande som bjuds in att lämna anbud har även ett mycket starkt stöd i andra rättskällor”, skriver Kvadrat
Kvadrat uppger att den prejudikatfråga som aktualiseras i detta mål är enkel: är det tillåtet för upphandlande myndigheter att tillämpa lottdragning för att begränsa antalet anbudssökande och, om ja, under vilka förhållanden är det i så fall tillåtet?
”Detta mål framstår även som ett mycket lämpligt mål för att pröva frågan. Omständigheterna i målet är ostridiga och parterna är överens om vad som förekommit i Upphandlingen. Den enda fråga av betydelse för utgången i målet där parterna har olika uppfattning är den rent rättsliga frågan om det är tillåtet eller förbjudet för upphandlande myndigheter att använda lottdragning som ett begränsningskriterium”, skriver Kvadrat.
Högsta förvaltningsdomstolen har nu beslutat att lämna prövningstillstånd i målet.