Hoppa till innehåll
plus | Ingår i Dagens Juridik plus

Kinas nya konkurrenslag – Ett hot mot IP-intensiva företag?



Som tidigare nämnts (Dagens Juridik, 29 januari 2008) kommer Kinas nya Anti Monopoly Lag (AML) att träda i kraft den 1 augusti 2008. Den praktiska tillämpningen av lagen är fortfarande mycket osäker och väcker många frågor.

I Peking 26-27 april ordnade China Society for World Trade Organization Studies (under MOFCOM) ett seminarium avseende ”China’s Antimonopoly Law and Regulation on Abuse of Intellectual Property Rights”. Avsaknaden av mer detaljerade regler avseende AMLs tillämpning på IP-området gör det dock svårt att förutspå och uttala sig om lagens praktiska tillämpning och konsekvenser för IP-intensiva företag i Kina.

Relationen mellan konkurrensrätt och immaterialrätt är på många sätt konfliktfylld samtidigt som regelverken har ett antal gemensamma grundläggande mål. Konkurrensrättens mål, att värna om en effektiv konkurrens och förhindra att konkurrensen snedvrids på grund av ensamrätter, går stick i stäv med immaterialrätten som tillskriver rättighetsinnehavare just ensamrätter. Dock berättigas dessa ensamrätter av att de ur ett större perspektiv främjar och möjliggör en effektiv konkurrens. Det gemensamma målet för de två regelverken är således att främja en effektiv ekonomi och en sund och effektiv konkurrens.

Konkurrensrätten såväl som immaterialrätten syftar till att upprätthålla en balans mellan det privata ägandet och möjligheten till ekonomisk vinning därifrån å ena sidan och upprätthållandet av en sund konkurrens och ett skydd för allmänheten å andra sidan.

Konkurrensrätten anses i viss utsträckning kunna dra gränsen för hur långt en innehavare av en immaterialrätt får gå vid rättens utövande. I Europa har vi bland annat gruppundantag som i detalj sätter upp ramar inom vilka avvägningen mellan konkurrensrätten och immaterialrättens mål och syften får ta plats.

När AML nu träder ikraft i Kina, utan särskild reglering avseende lagens tillämning på det immaterialrättsliga området, ställs dessa frågor på sin spetts. Multinationella företag med omfattande IP-portföljer besitter tack vare sina IP-rättigheter en slags monopolistisk ställning på marknaden och har möjligheten att stänga andra aktörer ute från vissa delar av marknaden. Man är nu orolig för om och i så fall på vilket sätt AML kommer att sätta käppar i hjulet för dessa företag och uppluckra det skydd som immaterialrätten idag skänker dem. Artikel 55 i AML slår fast att lagen blir tillämplig om ett företag kan anses begränsa eller eliminera konkurrens genom missbruk av sina IP-rättigheter.

Avsaknaden av detaljerad reglering avseende lagens tillämning på IP-området gör rättslaget mycket osäkert. De efterlängtade implementeringsreglerna kommer troligtvis att påminna om Europeisk och Amerikans rätt på området men så länge dessa ej tagits fram finns risk att större IP-intensiva företag kan komma att bli de första att prövas av de nyinrättade konkurrensmyndigheterna i Kina. Det är inte heller självklart att ett företag måste befinna sig i dominerande ställning för att ett visst agerande skall anses utgöra otillåten begränsning av konkurrens genom missbruk av företagets IP-rättigheter. 


Shanghai i maj 2008

Karin Grauers   Maria Winckler

 

Annons

Dagens Juridik Pro

Powered by Lexnova

Allt du behöver för juridisk analys: nyheter, rättsfall, expertkommentarer, video och AI-stöd – i ett professionellt abonnemang.

Få Tillgång
Annons