Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Kan inte överbeskydda medborgare från stötande uttryck”

Nyheter
Publicerad: 2019-07-16 09:46

KRÖNIKA – av Magnus Åhammar, rådman vid Förvaltningsrätten och Migrationsdomstolen i Stockholm

En federal domstol i USA (US court of appeals for the second circuit) har den 9 juli 2019 (i mål nr 18-1691-cv) kommit fram till att president Donald J. Trump inte får blockera sina belackare på presidentens twitterkonto. Enligt domstolens mening använder Donald J. Trump en interaktiv social plattform i sin egenskap av president. Hans meddelanden rör regeringens politiska överväganden och har därför en officiell prägel. Presidenten skulle genom att blockera kritiker från twitterkontot förvägra dem sin yttrandefrihet.

Domstolen framför som stöd för sitt avgörande en mycket intressant argumentation. ”The irony in all of this is that we write at a time in the history of this nation when the conduct of our government and its officials is subject to wide-open, robust debate. This debate encompasses an extraordinarily broad range of ideas and viewpoints and generates a level of passion and intensity the likes of which have rarely been seen. This debate, as unconfortable and as unpleasant as it frequently may be, is nonetheless a good thing. In resolving this appeal, we remind the litigants and the public that if the first Amendment (freedom of speech [yttrandefrihet]) means anything, it means that the best response to disfavored speech on matters of public concern is more speech, not less.”

För svensk del ger Regeringsformen ett starkt stöd för yttrandefrihet, informationsfrihet och en fri åsiktsbildning. Yttrandefriheten (som ett samlande begrepp) utgör en hörnsten inom ett frihetligt demokratiskt samhälle. Vikten av att försvara våra medborgerliga rättigheter inom detta område kan belysas med exempel från två håll.

Ur ett demokratiskt perspektiv är det så att yttrandefriheten inte i första hand talar om att vi får tala om valfria ämnen. Det viktigaste är inte att vi fritt får diskutera semestervädret utan att vi utan risk för censur och repressalier får kritisera makthavarna, regeringen och dess myndigheter. En fungerande opposition och en fri åsiktsbildning inför allmänna val förutsätter att öppen kritik får torgföras. En öppen debatt ger grund för klarhet i fråga om meningsskiljaktigheter och ger medborgarna en saklig grund av utgå ifrån vid ett val. Inom vårt demokratiska system måste vi alltså tåla olika åsikter samt respektera de människor som hyser andra, eller t.o.m. ovälkomna, åsikter. Man kan säga att grundlagen påbjuder att medborgarna som aktivt ska ta del i samhällslivet är hårdhudade. Vi måste i demokratins och yttrandefrihetens namn tåla en hel del i form av åsikter och argument som vi ogillar.

Man kan till exempel inom ramen för skolans demokratiuppdrag säga att det viktigaste inte är att övertyga alla elever om att klimathotet är akut utan det viktigaste är att eleverna får ta del av olika förklaringsmodeller och att ingen elevs åsikt eller argumentation avfärdas med nedsättande epitet av typen ”förnekare”. Självklart måste i undervisningen skillnader mellan vetenskap och pseudovetenskap belysas och att vetenskapligt grundade beslut kan vara mer eller mindre med sanningen överensstämmande.

Hur skapar ett fritt samhälle kunskap? Jo genom forskning. I den akademiska världen får yttrandefriheten genomslag genom att forskningsresultat utsätts för granskning och kritik. En hållbar modell för forskning och vetenskap kan liknas vid ett konkurrensförhållande. Kritik och ifrågasättande kommer att vara en del av den konkurrens som uppstår kring forskningsmedel, publiceringar, tjänster m.m. Den fria forskningen som modell innehåller alltså ett stort mått av konkurrensliknande inslag vilket kommer att leda till att de som deltar kan komma att känna sig trampade på tårna, känna sig orättvist behandlade eller kränkta. Ett robust forskningssamhälle behöver naturligtvis inte bygga på att deltagarna tar heder och ära av varandra men det är förutsägbart att en viss utslagning kommer att förekomma och att en nödvändig kritisk process leder till ett visst mått av obehag.

I det fria samhällslivets förutsättningar ligger alltså att man måste tåla en hel del. Ett produktivt samhällsliv fordrar alltså att olika lösningar och åsikter för utvecklingen framåt. Efter att ha konstaterat att det är viktigt att motverka förekomst av olaga hot och förtal så måste vi alltså acceptera förekomst av åsikter och uttalanden som vi hyser starkt ogillande mot. Dumheter som till exempel kommer till uttryck på sociala medier ska ignoreras, tålas eller argumenteras emot. Vi kan inte överbeskydda medborgarna från förekomsten av åsikter och uttryck som kan vara stötande. Att förorda förbud, disciplinära åtgärder eller att personer eller åsikter ska anmälas till någon instans är alltså inte en framkomlig väg. Vi måste ha ett perspektiv på dessa frågor som medför att vi ser riskerna i att en repressiv hållning kan ses som en inbjudan till en politisk förföljelse av oliktänkande.


Dela sidan:
Skriv ut:

Kommentarer
Håll dig till ämnet i artikeln du kommenterar och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och för berörda personer i artikeln. Inlägg som vi bedömer som olämpliga kommer tas bort.