Pressens opinionsnämnd klandrar Piteå-Tidningen för att Kaj Linna inte fått bemöta uppgifter i en artikelserie om Kalamarksmorden.
Enligt nämnden har tidningens agerande vållat Linna en oförsvarlig publicitetsskada.
Den första artikeln i Piteå-Tidningens artikelserie med namnet Brottsplats Kalamark publicerades den 15 oktober förra året. Totalt publicerades 18 delar i artikelserien som beskriver omständigheter kring det mord som Kaj Linna först dömdes och sedan friades för efter resning i Högsta domstolen.
I flera artiklar i Piteå-Tidningen ifrågasätts uppgifter i Kaj Linnas bok ”Besökaren”.
I oktober förra året anmälde Kaj Linna tidningens publicering till Pressombudsmannen (PO) eftersom han inte hade fått komma till tals i texten. Av anmälan framgick även att Linna varit i kontakt med den ansvarige utgivaren som hävdade att han skulle få komma till tals när artikelserien väl var avslutad.
Brottsenhet, straffvärde och asperation vid knarkförsäljning
För ett par år sedan höjdes minimistraffet för försäljning av narkotika, från allmänna fängelseminimum till fängelse i sex månader. Eftersom den som säljer narkotika ofta gör det mer än en gång, och inte sällan har ett lager av narkotika som är avsedd att säljas, kan lagändringen få till följd att straffvärdet, även när det rör sig om små mängder, sammantaget blir påtagligt högt och därmed utmanar kravet på proportionalitet och ekvivalens. Martin Borgeke kommenterar ett aktuellt HD-avgörande.
Fel att inte publicera Linnas bemötande i tid
I sitt svar till PO skrev tidningens ansvarige utgivare att planen var att publicera en intervju med Kaj Linna när tidningen ”kommit så långt att det utifrån deras undersökning fanns en färdig bild av händelsen för Kaj Linna att kommentera och analysera”, vilket man upplyst honom om.
Detta hävdade Kaj Linna var felaktigt och menade att han aldrig upplysts om denna möjlighet. Däremot blev han två veckor efter att tidningen publicerade den artikel som låg till grund för hans anmälan uppringd av den journalist som hade skrivit artikeln och som senare kom att publicera detta samtal som en intervju.
Tidningen klandras av både PO och PON
PO konstaterar i sitt beslut att tidningen, i vart fall när Kaj Linna kontaktade tidningen i samband med två av publiceringar, skyndsamt borde ha publicerat ett bemötande från honom. Att han har fått bemöta uppgifterna i en annan artikel läker, enligt PO, inte publicitetsskadan. Sammanfattningsvis anser PO att Kaj Linna drabbats av en oförsvarlig publicitetsskada för vilken tidningen ska klandras.
Pressens opinionsnämnd gör nu samma bedömning som PO.
