I januari i år vägrade en man som hade sökt en kommunal praktikplats i Trollhättan att ta en kvinnlig arbetsledare i hand med hänvisning till sin tro. Mannen nekades praktikplatsen vilket resulterade i att han senare fick 30 000 kronor i skadestånd och att kvinnan fick en skriftlig varning för att ha brutit mot Diskrimineringslagen och Trollhättans stads mångfaldsplan.
Debattörerna, som har tittat lite närmare på fallet, inleder sin debattartikel med att slå fast att ingen människa kan tvingas att uppföra sig på ett visst sätt i sociala sammanhang.
”Den som inte vill skaka hand har rätt att vägra göra det. Däremot har ingen rätt att kräva att de val och ställningstaganden vederbörande gör alltid ska vara helt utan konsekvenser”, skriver de.
Enligt artikelförfattarna bygger kommunledningens agerande i det aktuella fallet på två fundamentala tankefel:
”1) Att vägra skaka hand skyddas inte av religionsfriheten, och 2) även om det gjorde det kan mannen med största sannolikhet inte åberopa diskriminering på grund av religion”, skriver de och hänvisar till Europadomstolen som har definierat vilka manifestationer som skyddas av religionsfriheten och vilka som inte gör det.
”Den utpekar manifestationer som är mycket nära förknippade (intimately linked) med trosuppfattningen. För att en handling ska anses vara mycket nära förknippad med trosuppfattningen ska den i sig – alltså sedd isolerad – ge uttryck för denna”, skriver de.
I artikeln ställer de sig frågan: är en muslimsk mans vägran att ta en främmande kvinna i hand en handling som sedd isolerad är nära förbunden med islam?
Nej, menar de och skriver följande:
”Många muslimer skakar hand med kvinnor, och lagen om religionsfrihet kan förstås inte täcka varje personlig tolkning av en trosuppfattning. Det skulle bli omöjligt att navigera i samhället om varje enskild individ kunde åberopa religionsfriheten för sina egna tolkningar och ställningstaganden i olika frågor”.
Vägran att skaka hand skyddas alltså inte som religion/religiös manifestation av konventionen, och det innebär i sin tur att reglerna om diskriminering på grund av religion inte är tillämpliga, konstaterar debattörerna i artikeln.
Enligt debattörerna skulle alla som vägrar skaka hand nekas praktikplatsen. Och då är det detta som är skälet, inte mannens religion.
”Därmed skyddas de inte heller av vår svenska diskrimineringslag. Den unge mannen i Trollhättan är alltså, vilket perspektiv man än har, inte diskriminerad”, skriver debattörerna som menar att det var både felaktigt och oacceptabelt av kommunen att straffa kvinnan.
”Det är anmärkningsvärt att fackförbundet Kommunal inte har agerat kraftfullt för kvinnans sak. Det borde de göra. Hur som helst måste kommunen korrigera sitt misstag, återta den skriftliga varningen och be kvinnan om ursäkt”, skriver det avslutningsvis på DN Debatt.
